Finländskt spannmål kan anses vara tungt, till exempel vad gäller vete kan skörden vara 1–2 kg tyngre än i övriga länder. Denna fördel beror delvis på naturförhållandena, men också på praxis, såsom torkning i lokaler och en omsorgsfull preliminär rening, som gäller så gott som 100 % av det tröskade spannmålet i Finland.
Jämförelse av kornkvaliteten bland EU-medlemmar
EU-kommissionen samlar in kvalitetsuppgifter om spannmål från medlemsländerna, men det är frivilligt att lämna information. Senaste gånger insamlades statistik år 2015 och 2017. I Centraleuropa skördades i 2017 relativt högklassigt spannmål, det bäste skördetalen uppnåddes i Österrike, Kroatien och Slovakien. Det tunga finländska spannmålet syns i relationstalen för såväl vete som korn, med undantag för hektolitervikten för korn år 2017.
Kvalitetsegenskaper för vete i EU i vissa medlemsländer åren 2015 och 2017
| 2015 | 2017 | |||||||
|
Proteinhalt (%) |
Fälltal |
Fuktprocent (%) |
Hektolitervikt (kg/hl) |
Proteinhalt (%) |
Fälltal |
Fuktprocent (%) |
Hektolitervikt (kg/hl) |
|
| Österrike | 13,8 | 356 | .. | 82,9 | 14,5 | 371 | .. | .. |
| Tjeckien | 12,5 | 350 | 12,8 | 82,2 | .. | .. | .. | .. |
| Finland | 11,5 % | 256 | 12,6 | 81,5 | 12,5 | 183 | 12,7 | 80 |
| Kroatien | 10,13 | 320 | 11,61 | 81,15 | 11,8 | 356 | 12,2 | 80,4 |
| Slovakien | 12,3 | 333 | 12,2 | 81 | 13,3 | 362 | 12,4 | 77,7 |
| Italien | 12,5 | .. | 12,17 | 80,12 | .. | .. | .. | .. |
| Tyskland | 12,6 | 350 | 13,1 | 79,7 | 13,2 | 285 | 13,7 | 74,9 |
| Frankrike | 11 | 311 | 12,8 | 79,6 | 12,3 | 272 | 11,4 | 73,8 |
| Bulgarien | 11,4 | 299,7 | 11,6 | 79,6 | 12,1 | 345,2 | -11,5 % | 76,6 |
| Polen | 11,08 | 279 | 13,5 | 78,96 | 11-14 | 140-290 | 14,5-17,5 | 69-78 |
| Storbritannien | 11,95 | 293 | 14,55 | 78,81 | .. | .. | .. | .. |
| Spanien | 11,8 | 383 | 9,5 | 76,7 | .. | .. | .. | .. |
| Belgien | 10,5-11 | .. | 14,5 | 76 | .. | .. | .. | .. |
| Irland | 9,5 | 285 | 19,5 | 74,1 | .. | .. | .. | .. |
| Nederländerna | 10,5-11 | .. | 14 | 74 | 12,2 | 305 | 15,2 | 78,5 |
| Litauen | 12,3 | 292,9 | 13,8 | .. | .. | .. | .. | .. |
Källa: Opublicerat material som samlats in av EU-kommissionen
Fuktprocenten är i allmänhet en kostnadsfaktor, eftersom en hög fuktprocent måste sänkas genom torkning för lagringen och försäljningen. I Finland är torkningsbehovet avsevärt större än i övriga europeiska länder, men det konkreta behovet varierar stort från år till år. De finländska medelvärdena i den europeiska jämförelsen ovan har fastställts utifrån torkat spannmål, varför de inte redogör för den faktiska tröskningsfuktigheten eller regionala skillnader Fuktprocenten och därmed torkningsbehovet ökar avsevärt ju längre man rör sig norrut och ju senare spannmålet skördas tidsmässigt sett.
Kvalitetsegenskaper för korn i EU i vissa medlemsländer åren 2015 och 2017
| 2015 | 2017 | |||
| Fuktprocent (%) | Hektolitervikt (kg/hl) | Fuktprocent (%) | Hektolitervikt (kg/hl) | |
| Frankrike | 12,1 | 69,3 | 12,6 | 67,3 |
| Slovakien | 13,6 | 68,3 | 12,6 | 68,5 |
| Finland | 13,4 | 67,2 | 13,5 | 65,8 |
| Kroatien | 13,4 | 66,89 | 12,6 | 67,8 |
| Storbritannien | 15,39 | 66,5 | .. | .. |
| Belgien | 14 | 65 | .. | .. |
| Irland | 18,3 | 65 | .. | .. |
| Bulgarien | 12,6 | 64,5 | 11,6 | 72,5 |
| Polen | 13,21 | 64,36 | 13,5-16 | 60-67 |
| Spanien | 9,7 | 63,9 | .. | .. |
| Tjeckien | 11,8 | .. | .. | .. |
| Litauen | 13,8 | .. | .. | .. |
| Nederländerna | .. | .. | 14,6 | 63,5 |
Källa: Opublicerat material som samlats in av EU-kommissionen
Kornkvalitet i Finland
En av de mest betydande riskfaktorerna som påverkar spannmålskvaliteten i Finland är vädret. Variationsintervallet för kvalitetsegenskaper mellan de bästa och sämsta åren kan vara avsevärt bredare än i Centraleuropa.
I 2018 är vårvetets genomsnittliga proteinhalt 15,6 procent hög. Förra gången som vårvetets genomsnittliga proteinhalt låg över 15 procent var 1992. Av de undersökta proverna hade 97 procent en proteinhalt på minst 12,5 procent, medan hälften av proverna uppfyllde det här villkoret året innan. Av höstens vårveteskörd på 471 miljoner kilo hade 397 miljoner kilo eller 84 procent en hektolitervikt på minst 78 kilo, ett falltal på 180 sekunder och en proteinhalt på minst 12,5 procent.[1]
Den viktigaste tekniska kvalitetsfaktorn för Finlands viktigaste exportspannmål är hektolitervikten (hlv) och kornstorleken, det vill säga antalet små korn. Som gränsvärde för hlv för havre ses 54–58 kg/100l. Vad gäller import är hektoliktervikten för havre av god kvalitet 56 eller 58 kg. Dock kan till exempel en hektolitervikt på 54 kg duga som grynhavre i Europa. I Finland är detta gränsvärdet för foderhavre. Tyvärr finns inte internationellt jämförbar statistik över havrekvaliteten.
Den torra växtperioden av 2018 försämrade speciellt havrens kvalitet, för havrens genomsnittliga hektolitervikt på 52,5 kilo är cirka fyra kilo mindre än genomsnittet under de fem senaste åren. Mängden små korn är också större än under de senaste åren. Av havreskörden översteg 65 procent eller 536 miljoner kilo kvalitetsuppföljningens krav på 52 kilos hektolitervikt, vilket är den minsta mängden under uppföljningsperioden på 14 år.[1]
Mängden DON-mögeltoxiner är betydligt mindre än under de två föregående åren. Av de hittills undersökta proverna överskrider två procent vid en snabbanalys gränsvärdet för DON, som är 1750 µg/kg och utgör gränsvärde för livsmedelshavre i EU-lagstiftningen. Havrens genomsnittliga proteinhalt 13,9 procent är över två procent högre än året innan.[1]
Havreskörd som uppfyller kvalitetskraven i Finland och andelen av havreproduktionen
| Total skörd |
Hektoliter vikt över 52 kg | Hektoliter vikt över 58 kg | |||
| (milj. kg) |
Skörd (miljoner kg) | Kvalitet % | Skörd (miljoner kg) | Kvalitet % | |
| 2005 | 1073,3 | 969,6 | 90 | 159,1 | 15 |
| 2006 | 1028,8 | 955,6 | 93 | 329,4 | 32 |
| 2007 | 1222,0 | 1136,5 | 93 | 378,8 | 31 |
| 2008 | 1213,4 | 1130,9 | 93 | 481,7 | 40 |
| 2009 | 1114,7 | 996,5 | 89 | 303,2 | 27 |
| 2010 | 809,7 | 576,5 | 71 | 25,1 | 3 |
| 2011 | 1043,1 | 943 | 90 | 233,7 | 22 |
| 2012 | 1073,1 | 1057 | 99 | 679,3 | 63 |
| 2013 | 1196,8 | 1103,5 | 92 | 381,8 | 32 |
| 2014 | 1039,0 | 904,6 | 87 | 175,4 | 17 |
| 2015 | 979,6 | 962,1 | 98 | 433,5 | 44 |
| 2016 | 1035,1 | 953,7 | 92 | 400,3 | 39 |
| 2017 | 1013,9 | 981,8 | 97 | 473,0 | 47 |
| 2018e | 818,8 | 536,0 | 65 | 14,5 | 2 |
Källa: Skördestatistik, Naturresursinstitutet 2018.
Utifrån säkerhetsuppföljningen av samarbetsgruppen för spannmålsbranschen (VYR) är vårspannmål mer utsatta för smittor av Fusariumc-svampar och toxinbildning. Mögeltoxinhalterna i höstspannmål har under hela ovan nämnda uppföljningsperiod varit väldigt låga och i huvudsak legat under definitionsgränserna. Av våra spannmål är havre klart den känsligaste för Fusarium-smitta och toxinbildning. Därtill har gränsöverskridning konstaterats vad gäller vårvete och foderkorn. DON-halterna för maltkorn har varit låga, men svaga signaler på ökning av T-2+HT-2-toxiner har kunnat urskiljas.
I Finland har användningen och produktifieringen av livsmedelshavre ökat avsevärt. Matanvändningen har ökat år 2016 från 84 miljoner kilo under det tidigare året till 90 miljoner kilo. Det är också positivt att upp till 21 procent av ungdomarna i åldern 13–16 år, enligt en undersökning som beställts av Suomen kaurayhdistys använde mer havre och bär i sina mellanmål än under föregående år. I Finland åt man över sex kilo havre per invånare år 2016. Det verkar som om dess popularitet ökar år för år.
Databastabeller
Finlands spanmålskördens kvalitet 2005-2018
Alaviitteet
[1] Spannmålskördens kvalitet 2018, Livsmedelssäkerhetsverket, länk
Bilden i övre kant: Csaba Jansik