WHO tar fram global statistik över luftkvaliteten som år 2018 innehåller information om halten av partiklar på över 3 000 orter i närmare 100 länder. WHO sammanställer informationen från öppna offentliga informationskällor. Halten av partiklar är bara en av luftkvalitetskomponenterna, men den ses som den bästa indikatorn för de hälsoeffekter som luftföroreningar medför. På denna samma statistik grundar sig också WHO:s regelbundna globala beräkningar av dödligheten i luftföroreningar.
Halten av små partiklar i Finland är i genomsnitt sex mikrogram per kubikmeter som är den lägsta landsspecifika halten i världen enligt 2018 års statistik.[1] Nästan samma resultat nådde Estland, Sverige, Kanada, Norge och Island. I den tidigare uppdateringen 2016 kom Finland på tredje plats efter Sverige och Kanada.[2]
Bäst luftkvalitet – halter av små partiklar PM2.5, 2014-2016 (antal mätorter inom parentes)
Källa: WHO:s databas Länk till databas OBS! Medeltalen har beräknats enligt uppdateringen i maj 2018. Endast de senaste mätresultaten 2014 – 2016 finns med. I medeltalen ingår bara mätning av PM2.5, sifforna innehåller inte små partiklar som omräknats från PM10.
De högsta halterna av partiklar, det vill säga länderna med den sämsta luftkvaliteten, finns i Mellanöstern, Fjärran Östern och Afrika. I dessa länder är halterna av små partiklar över tiofaldiga jämfört med de bästa länderna i statistiken. I de indiska storstäderna är halterna till och med över 100 mikrogram (100 µg/m3) på årsnivå.
Utvecklingsländernas mätresultat är förknippade med stor osäkerhet eftersom mätningarna inte nödvändigtvis är så pålitliga och antalet mätningar är obetydligt varför den regionala representativiteten är låg. Statistiken vittnar dock om utvecklingsländernas enorma luftkvalitetsproblem.
Det finns många faktorer som inverkar på vår goda luftkvalitet. Finland är ett glest befolkat land som saknar stora miljonstäder och industricentrum. Vi har följt på internationell nivå överenskomna begränsningar av utsläpp av luftföroreningar på ett rätt så lyckat sätt. Tekniken inom industrin är av hög standard och energiproduktionen är effektiv. Även vårt bilbestånd är av det nyaste slaget globalt sett.
Vårt klimat är också relativt fuktigt och svalt, vilket gör att fotokemiska föroreningar, liksom ozon, uppstår bara obetydliga mängder och sandstormar har vi inte alls. En slät yta bidrar också till att föroreningarna utspäds.
WHO-statistiken 2018 omfattar mätstationer i 11 finska städer (Lojo, Esbo, Uleåborg, Vanda, Harjavalta, Lahtis, Brahestad, Tammerfors, Vasa, Villmanstrand och Helsingfors) samt Meteorologiska institutets mätstationer på Utö och i Virolahti.
EU ger årligen ut mycket detaljerad statistik samt sammanfattningar som gäller luftkvaliteten i Europa. Nästan utan undantag toppar Finland och de övriga nordiska länderna också EU listan.[3]
Referenser
[1] Finland i topp i WHO:s statistik över luftkvaliteten, Meteorologiska Institutet’s pressmeddelande, 7.5.2018, Länk till pressmeddelande
[2] WHO: Luften i Finland tredje renast i världen, Meteorologiska Institutet’s pressmeddelande, 25.5.2016, Länk till pressmeddelande
[3] Air Quality in Europe – 2017 report, European Environment Agency, Luxembourg, 2017. Länk till rapporten
Bilden i övre kant: Pia Anttila