Växthälsan inom jord-, skogs- och trädgårdsbruket ligger i Finland på en bra nivå i jämförelse med övriga europeiska länder. Övervakningen av växthälsan grundar sig på lagen om skydd för växters sundhet (702/2003), som syftar till att hindra spridningen av farliga växtskadegörare till Finland och utrota konstaterade förekomster i Finland. Med kontrollen säkerställs också att de växtprodukter som marknadsförs, förs in i landet och förs ut från landet uppfyller övriga krav i växthälsolagen och lagen om plantmaterial (1205/1994). Därtill följs och säkerställs skogens hälsa med en separat lag om bekämpning av skogsskador (1087/2013), som gäller skogsskadegörare som redan förekommer hos oss.
Med farliga växtskadegörare (=karantänskadegörare) avses sådana växtsjukdomar och insekter som kan orsaka betydande ekonomisk skada. De karantänskadegörare som är föremål för kontroll har fastställts i gemenskapslagstiftningen.
Finland är en skyddad zon för vissa växtskadegörare, eftersom dessa skadegörare i motsats till i övriga EU-länder inte förekommer varaktigt i Finland. Skyddade zoner möjliggör att strängare begränsningar än vanligt fastställs också för växter och växtprodukter som rör sig på den inre marknaden. Den finländska potatisproduktionen beviljades i samband med EU-anslutningen HighGrade-status för kärnområdet för produktionen av utsädespotatis, vilket visar att området är fritt från skadliga skadegörare (Finlands produktionsområde för högklassig utsädespotatis).
Många omständigheter förklarar den goda växthälsosituationen i Finland. De växtskadegörare som är vanliga i de sydligaste delarna av Europa klarar sig inte i vårt stränga klimat, relativt ren odlingsmark är tillgänglig för växtproduktionen och också det bevattningsvatten som behövs i produktionen är rent. De finländska odlarnas högklassiga yrkesskicklighet och omsorgsfullheten i växtproduktionens olika skeden skapar en grund för att bevara den goda växthälsosituationen.
En övervakad inhemsk plantproduktion med plantor och övrigt förökningsmaterial som är fritt från växtskadegörare är en viktig förutsättning för att trygga en frisk produktion. Till exempel är alla plantor som används i gurk- och tomatproduktionen inhemska och enligt undersökning friska. Tack vare ett friskt förökningsmaterial är det möjligt att i bekämpningen av skadegörare som förekommer i produktionen av växthusgrönsaker uteslutande använda biologisk bekämpning och att förlita sig på kemisk bekämpning enbart i undantagsfall.
Antal skadliga organismer i Europa, 2019
Obs. siffror för 2019 laddades ner från EPPO Global database 29 november 2019.
Inom ramen för myndighetsövervakningen produceras också plantor för bärväxter, vilka är fria från växtskadegörare som klassificerats som farliga och sänker den sedvanliga skördemängden och -kvaliteten. Tack vare den goda växthälsosituationen och bra produktionssätt är användningen av växtskyddsmedel i Finland bland de lägsta i EU (Användning av växtskyddsmedel). Detta säkerställer å sin sida att växterna eller de livsmedel som tillverkats utifrån dessa inte innehåller för stora rester av växtskyddsmedel. Också risken för skadlig inverkan av exponering för växtskyddsmedel lämnar på en låg nivå för de anställda.
Betydelsen av att värna om den nuvarande goda växthälsosituationen, eftersom risken för att farliga växtskadegörare sprids håller på att öka. Detta beror å en sidan på den ökade internationella handeln med växter och växtprodukter, å andra sidan på den förväntade klimatförändringen i en riktning som är mer gynnsam för farliga växtskadegörares levnadsmöjligheter. I framtiden kan det förväntas att allt nyare farliga skadegörare når dessa breddgrader och klarar sig här.
Databastabell
Antal skadliga organismer i Europa, 2017 och 2019
Bilden i övre kant: Csaba Jansik