För att ta reda på i hur stor utsträckning kunskapsöverföringen i operatörsöversynen vid FOBIA-projektet tillämpades genomförde Luke och Riveria en telefonundersökning bland de finska avverknings- och transportförarna som deltog i den översyn som gjordes i och med projektet. Översynerna gjordes även på Irland och Skottland men dessa avverkningsoperatörer uteslöts från undersökningen eftersom deras arbetsmetoder och miljö var påtagligt annorlunda än den typiska finska träavverkningssituationen.
Undersökningens huvudsakliga fokus var att utröna vilka långsiktiga effekter översynerna fick på skördearbetet. Undersökningen utfördes i januari 2020 och översynerna genomfördes ungefär ett till ett och ett halvt år tidigare.
Det totala antalet intervjuobjekt var sju (fem operatörer respektive två entreprenörer) och översynerna genomfördes hos totalt åtta finska maskinoperatörer. Operatörerna som utgjorde bortfall var inte tillgängliga för intervjuerna av olika anledningar. Exempelvis att de gick i pension eller inte svarade i telefon.
Respondenter bads att inom ramen för undersökningen sammanfatta den allmänna utvärderingen som mottagits av instruktörerna under och efter översynerna. De allmänna utvärderingarna koncentrerades till största del på arbetstekniker som exempelvis träurval vid gallring och lastning/lossning av laster med diverse innehåll. Alla intervjuade var av uppfattningen att återkopplingen från instruktörerna var till hjälp vid utvecklandet av arbetsmetoderna. Alla svar indikerade även att både produktiviteten och kvaliteten på arbetet förbättrades tack vare översynerna.
Respondenterna ombads göra en utvärdering av vissa fokuspunkter i översynen. I utvärderingen användes frågor med svarsalternativ i Likertskalan, från 1 till 5, där 1 betyder den minsta och 5 betyder den högsta effekten och 3 betyder ingen effekt alls. Intervjuade operatörer uppskattade att översynens omedelbara effekt för att styra arbetet i genomsnitt var 4,4 medan den långsiktiga effekten uppskattades till 4,0. Resultaten indikerar att den kraftfullaste effekten upplevdes direkt efter översynen och att ju längre tid som gick, desto mer avtog effekten från kunskapsöverföringen.
Resultaten indikerar även att översynen har en genomsnittlig effekt på 4,2 avseende förbättring av personliga arbetsmetoder, där översynen med i genomsnitt 4,17 ansågs förbättra arbetsåtgärder som en del i kedjan. Respondenterna uppfattade även att översynstillfällena avsevärt väckte ett nytt personligt intresse för att fokusera på det mer eller mindre systematiska självförbättrandet vid det dagliga arbetet.
De intervjuade ombads även framföra sin egen återkoppling och punkter som förbättrats till översynsorganisationen. Tre personer lade fram ett förslag om att förlänga tiden på översynerna på ett sätt som gjorde det möjligt att utröna om de ändrade arbetsmetoderna kunde utvärderas exempelvis en månad efter översynstillfället. På så sätt skulle det vara möjligt att observera den mer ingående tillämpningen av utbildningen på ett mer tillförlitlig sätt. Dessutom föreslog en person att nyttan för de operatörer som deltog skulle ökas om de fick mer information om innehållet och förväntningarna för översynerna innan det första mötet i skogen.
Slutligen indikerar resultatet från operatörsintervjuerna att översynerna i allmänhet uppfattades som hjälpsamma ur både entreprenörens och operatörens synvinkel. Översynerna skattades som mest givande när de riktades mot maskinoperatörer vars yrkesskicklighet vare sig är den lägsta (t.ex. nyutexaminerad från skogsutbildningen) och inte heller den högsta (mycket erfaren och utbildad operatör). Dessutom indikerade de öppna svaren att den personliga motivationen avseende att förbättra arbetsskicklighet var den viktigaste drivkraften bakom att acceptera och använda de föreslagna förbättringarna. Den här slutsatsen stämmer väl överens med den initiala idén om att ge stöd till skogsmaskinoperatörer på ett sätt som gör dem mer produktiva och får dem att uppleva ett ökat välbefinnande.