Det finns inget harmoniserat övervakningsprogram för livsmedelskontaminanter. Den livsmedelsövervakning- och kartläggning som gäller kontaminanter av miljöursprung och övriga främmande ämnen genomförs utifrån de krav som ställs av gemenskapslagstiftningen ((EG) nr 1881/2006 jämte ändringar) och de kommissionens övervakningsrekommendationer. Målet är att övervaka att halterna av skadliga främmande ämnen i livsmedlen inte överstiger de fastställda gränsvärden i lagstiftningen och/eller halter som ses som säkra för konsumenter, och på samma gång producera information om den rådande nationella situationen. De studier som koordineras av Evira fokuserar främst på att skapa en lägesbild och att förbereda lagstiftningen.
Man försöker på riskbaserat sätt rikta provtagningen mot de områden där problem med största sannolikhet förekommer. Den övervakning och kartläggning som utgörs av Evira inriktas i huvudsak mot inhemska produkter och/eller produkter på den inhemska marknaden.
I brist på ett harmoniserat program innehåller det årliga dokument som EFSA sammanställer om temat enbart uppgifter om vilka föreningar material sänts och i vilken omfattning. År 2016 sände EU-länderna över 837 000 kontaminantresultat till EFSA.[1] Resultaten gällde över 100 olika föreningar enligt en klassificering i tre nivåer. Det är dock en relativt stor utmaning att göra jämförelser mellan olika länder, eftersom det förutom materialmängden inte heller finns jämförbara resultat om innehållet.
Generellt kan det bedömas att situationen vad gäller vissa kontaminanter i Finland eventuellt är bättre än i vissa andra länder (t.ex. kadmium i spannmål), men på motsvarande är situationen vad gäller vissa livsmedel den motsatta (t.ex. dioxiner i feta fiskarter i Östersjön).
Referens
[1] EFSA (European Food Safety Authority) and Vernazza F, 2017. Summary of the 2016 Data Collection on Contaminant Occurrence Data. EFSA supporting publication 2017:EN-1217, 280 p. Länk till rapporten
Bilden i övre kant: Pixabay/Ralf Wetterle