Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens hos bakterier som isolerats från djur

Med antibiotika, eller antimikrobiella läkemedel, avses ett ämne som dödar andra mikrober eller hindrar deras tillväxt. Verkningsspektret hos antibiotika varierar; en del har effekt på många olika bakterieslag (s.k. bredspektriga läkemedel) och en del enbart på vissa arter (s.k. smalspektriga läkemedel).

Hos bakterierna förekommer såväl naturlig som förvärvad antibiotikaresistens. Bakteriernas naturliga resistens är ett typiskt särdrag för bakteriestammen eller -släktet, varför alla antibiotikagrupper inte verkar mot alla bakterier. Med förvärvad resistens avses å sin sida ett fenomen där stammar som tidigare varit känsliga för vissa läkemedel omvandlas till immuna, det till säga resistenta stammar, till följd av till exempel genmutation eller horisontalt genetiskt utbyte. Multiresistenta bakterier är samtidigt resistenta mot flera olika antibiotikagrupper.

Den utökade antibiotikaresistensen under se senaste åren ökar människornas och djurens sjukfrekvens, dödlighet och hälsovårdskostnaderna. Antibiotikaresistensutbredning är ett av de största hoten mot hälsovården av människor och djur. Därför är målet att hindra bildandet och spridningen av bakteriestammar som är resistenta mot antimikrobiella läkemedel. Förordningen förbud mot användningen av vissa läkemedelssubstanser för djur (1054/2014) innehåller begränsningar eller förbud av användningen av antimikrobiella läkemedel som används för att behandla infektionssjukdomar. Den finländska förordningen gäller alla djurarter och den är en av de striktaste förordningarna inom området i EU.

I Finland har ett program för uppföljning av antibiotikaresistensen, FINRES-Vet, pågått sedan år 2002. Inom ramen för programmet undersöks antibiotikakänsligheten hos patogena bakterier som sprids mellan djur och människor (s.k. zoonotiska bakterier), bakterier som orsakar sjukdomar hos vissa djur och indikatorbakterier. De indikatorbakterier som ingår i resistensuppföljningen omfattar bakterier i den s.k. normala mikrobfloran i tarmsystemet hos friska djur. Den resistens som förekommer i dessa anses beskriva det spektrum av antibiotikabehandlingar som använts i djurpopulationerna i fråga.

Vid sidan om resistenssituationen följs inom ramen för programmet användningen av tillsatser i foder och försäljningen av avsedd för läkemedelsbehandlingen av djur. I genomförandet av FINRES-Vet-programmet deltar förutom Evira också Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea och från och med år 2012 också laboratoriet inom klinisk mikrobiologi vid Helsingfors universitets veterinärmedicinska fakultet. Räknat enligt det verksamma ämnet användes i Finland 12 300 kg antimikrobiella läkemädel för läkemedelsbehandling av djur i Finland år 2015. Försäljningen av djurmedicin har under hela 2010-talet hållit sig kring 13 500 kg. I proportion till djurenheten är detta en av de lägsta användningsgraderna i EU (Användning av antibiotika). Konsumtionsvolymuppgifterna grundar sig på statistik enligt preparat av medicingrossisterna, och utifrån denna är det inte möjligt att på tillförlitligt sätt räkna de mängder läkemedel som getts till olika djurarter. I Finland används mest penicillin som injiceras på djuren.

Den JIACRA (Joint Interagency Antimicrobial Consumption and Resistance Analysis)-rapport som getts gemensamt av tre organisationer – European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC), European Food Safety Authority (EFSA) och European Medicines Agency (EMA) – innehåller en analys av användningen av antimikrobiella läkemedel och resistensförekomsten inom EU hos såväl människor som djur. I den färska 2017 JIACRA-rapporten konstateras ett samband mellan antimikrobiella läkemedel som använts på produktionsdjur och antibiotikaresistensen.^[1]

Numera grundar sig resistensuppföljningen i EU-länderna på EU-lagstiftningen (Kommissionens genomförandebeslut 2013/652/EU), som fastställer de bakteriearter, djurarter och livsmedel som årligen ska undersökas. FINRES-Vet-programmet genomförs enligt EU-lagstiftningen och de finländska nationella besluten. Resultaten presenteras årligen i EFSA:s och ECDC:s gemensamma rapport över resistensen för antimikrobiella läkemedel, vilken gäller de viktigaste zoonosbakterierna salmonella och campylobacter samt indikatorbakterien Escherichia coli. År 2014 låg fokus i resistensuppföljningen på fjäderfäsektorn, i uppföljningen år 2015 å sin sida på nöt- och svinsektorn.

Vad gäller zoonosbakterier konstateras i Finland salmonella sällan bland produktionsdjur och i de livsmedel som fås av dessa, varför också den mängd stammar som ingår i känslighetsdefinitionerna är liten. De undersökta salmonellastammarna har i allmänhet varit känsliga mot de undersökta antimikrobiella läkemedlen. Den goda situationen illustreras också av att finländska uppgifter, tillsammans med svenska uppgifter, i allmänhet saknas i EU-rapporterna i referensjämförelserna av salmonella som isolerats från djur, eftersom mängden salmonellastammar som isolerats i bägge länder är väldigt liten.

Andelen av Salmonella-stammar som är känsliga för alla antimikrobiella ämnen som studerats och multiresistensen av stammar isolerade från kycklingar 2014

Källa: EFSA and ECDC, 2016. The European Union summary report on antimicrobial resistance in zoonotic and indicator bacteria from humans, animals and food in 2014. EFSA Journal 2016;14(2):4380, s. 64. Länk till rapporten

I en internationell jämförelse konstateras också lite resistens hos campylobacter i Finland. Trots att ciprofloxacinresistensen hos campylobacter ökat i Finland under åren 2010–2014 bland alla produktionsdjurarter, ligger resistensandelen fortfarande under EU-genomsnittet. Till exempel konstaterades ciprofloxacinresistens hos Campylobacter jejuni -bakterier som isolerats från broilrar i Finland i en fjärdedel av alla undersökta bakteriestammar, då resistens konstaterades i 70 % av alla stammar i en undersökning som omfattade alla medlemsländer. Den goda situationen i Finland illustreras också av att andelen campylobacterstammar som är känsliga mot alla undersökta antimikrobiella läkemedel fortfarande är väldigt stor. Under tidigare år har stammar som varit resistenta mot ciprofloxacin konstaterats väldigt sporadiskt hos broilrar, och år 2015 förekom ciprofloxacinresistens inte alls längre i campylobacter i broilrar.

Andelen av Campylobacter jejuni -stammar som är känsliga för alla antimikrobiella ämnen som studerats och multiresistensen av stammar isolerade från kycklingar 2014

I Finland konstaterades år 2014 näst minst resistens i Europa efter Norge hos E. coli-indikatorbakterier som isolerats från broilrar. Multiresistens hos E. coli-bakterier (resistens mot minst tre olika grupper av antimikrobiella läkemedelsgrupper) är väldigt allmänt i Europa utanför de nordiska länderna. I Finland konstaterades näst minst resistens i Europa efter Norge hos E. coli-indikatorbakterier som isolerats från broilrar, 2,9 %. Multiresistensstatistik finns i PXWeb-tabellerna.

Andelen av Escherichia coli-indikatorbakterier som är känsliga för alla antimikrobiella ämnen och andelen av multiresistensen av E. coli-stammar isolerade från kycklingar 2014

Andelen av Escherichia coli-indikatorbakterier som är känsliga för alla antimikrobiella ämnen från kycklingar 2014 (%)

På motsvarande sätt förekommer resistens hos E. coli-indikatorbakterier som isolerats från slaktsvin i Finland på en nivå som underskrider EU-ländernas medelvärde. Indikator-E. coli-bakterier som isolerats från svin var ofta känsliga mot de undersökta antimikrobiella läkemedlen; helt känsliga stammar konstaterades i Finland i näst högst grad i de europeiska länderna. Därtill förekom multiresistens i Finland i näst högst grad efter Norge.

Andelen av Escherichia coli-indikatorbakterier som är känsliga för alla antimikrobiella ämnen och andelen av multiresistensen av E. coli-stammar isolerade från grisar 2014

Andelen av Escherichia coli-indikatorbakterier som är känsliga för alla antimikrobiella ämnen från grisar 2014 (%)

Källa: EFSA (European Food Safety Authority) and ECDC (European Centre for Disease Prevention and Control), 2017. The European Union summary report on antimicrobial resistance in zoonotic and indicator bacteria from humans, animals and food in 2015. EFSA Journal 2017;15(2):4694, s. 129. Länk till rapporten

Från produktionsdjur och det kött som fås från dessa undersöks förekomsten av ESBL-bakterier vartannat år från fjäderfän och nötdjur/svin i enlighet med EU-programmet. Hos svin och i nöt- och svinkött har ESBL-bakterier hittats enbart i små mängder eller inte alls.

Databastabeller

Salmonella spp. bakteriestammar isolerade från broilers: full känslighet och multiresistens

Campylobacter jejuni bakteriestammar isolerade från broilers: full känslighet och multiresistens

Escherichia coli bakteriestammar isolerade från broilers: full känslighet och multiresistens

Referens

[1] EU report: more evidence on link between antibiotic use and antibiotic resistance, Länk

Bilden i övre kant: Merja Outavaara/Evira