Tullaboratoriet undersöker årligen bekämpningsmedelsrester från ungefär 2 000 importerade livsmedel. Tullens provtagning är riskbaserad, och riskprodukter och riskländer fastställs utifrån tullens egna tidigare eller rapporterade internationella erfarenheter. Ett verktyg i EU är det av EFSA koordinerade RASFF-systemet (Rapid Alert System for Food and Feed), i vars offentliga register ursprungsuppgifter om produktpartier som strider mot föreskrifterna och uppmätta resthalter lagras.
Tullen tar prover av produkter utifrån en riskbedömning och därtill utifrån stora importmängder. Från tropiska frukter såsom apelsin och banan, nötter, spannmål och örter tas också prover i proportion till den importerade mängden. Tullen övervakar vegetabiliska livsmedel och kombinerade livsmedel, med under 50 % råvaror av animaliskt ursprung.
Av de prover som tullen tar är cirka 2–4 %, det vill säga årligen cirka 50–100 importerade partier, inte förenliga med föreskrifterna, och vad gäller dessa överskrids gränsvärdena i den mån att åtgärder krävs. Om ett parti som strider mot föreskrifterna importerats som en ekologisk produkt, är det i vissa fall möjligt att ändra den från ekologisk till en vanlig produkt. Ibland kan ett parti som varit avsett som livsmedel styras till foderanvändning. Om inte heller det nya användningsändamålet gör partiet förenligt med föreskrifterna, förstörs partiet och i vissa fall kan partiet returneras till avgångslandet. Avvisningar av Tullen gällde vanligen relativt små produktpartier från tredje länder, såsom exotiska frukter.
Tabellen innehåller en jämförelse av restfynd i inhemska och importerade livsmedel. Tabellen innehåller produkter med ett tydligt inhemskt alternativ och ett importalternativ, vars partier varit föremål för undersökning i så stor utsträckning att en statistisk jämförelse kan göras. De valda produkterna är också betydelsefulla vad gäller konsumtionen. De uppmätta halterna i alla restfynd var så små att ingen av dessa överskred de tillåtna maximihalterna. I fyra produktgrupper av fem har mer rester påträffats i importerade växter än i inhemska växter. Vad gäller gurka och tomat var skillnaderna dock relativt stora till fördel för den inhemska produktionen.
Bekämpningsmedelsrester har i störst utsträckning hittats i jordgubbe och äpple, proportionellt sett mer i importerad jordgubbe än i inhemsk jordgubbe, i äpple hittades å sin sida flera bekämpningsmedelsrester i de inhemska partierna. Skillnaderna var dock inte betydande. Vad gäller spannmål har resultaten av vete, råg och produkter som tillverkats utifrån dessa jämförts, från finländskt spannmål hittades inte alls bekämpingsmedelsrester.
Bekämpningsmedelsrester i vissa grönsaker, frukter, bär och spannmål, 2016
| Ursprung | Gurka | Tomat | Jordgubbe | Äpple | Spannmål | |
| Finland | Undersökta partier | 10 | 9 | 14 | 10 | 19 |
| Mängder som kan upptäckas, st. | 6 | 3 | 10 | 8 | 0 | |
| Mängder som kan upptäckas, % | 60,0 | 33,3 % | 71,4 | 80,0 | 0,0 | |
| Inga mängder som upptäckas, st. | 4 | 6 | 4 | 2 | 19 | |
| Inga mängder som kan upptäckas, % | 40,0 | 66,7 | 28,6 | 20,0 | 100,0 | |
| Import | Undersökta partier | 28 | 17 | 35 | 56 | 4 |
| Mängder som kan upptäckas, st. | 23 | 13 | 30 | 44 | 2 | |
| Mängder som kan upptäckas, % | 82,1 | 76,5 | 85,7 | 78,6 | 50,0 | |
| Inga mängder som upptäckas, st. | 5. | 4 | 5. | 12 | 2 | |
| Inga mängder som kan upptäckas, % | 17,9 | 23,5 | 14,3 | 21,4 | 50,0 |
Källa: Tullaboratoriets och Eviras material