Det är ett känt faktum att på grund av våra små produktionsvolymer och höga produktionskostnader är det inte lönande för den finska livsmedelsproduktionen att konkurrera på marknaden för förmånliga massproducerade livsmedel. För Finland är det viktigare att fokusera på speciella och högt prissatta produkter, eftersom det finns flera faktorer som höjer den finska matens kvalitet och värde. Den finska matproduktionens viktigaste styrkor presenteras på denna webbplats.
Ren jordmån och rent vatten
Renheten av de viktigaste produktionsinsatserna, såsom jordmån och vatten, är av stor betydelse när det gäller att producera rena livsmedel. Åkerjordens renhet är beroende av jordmånens geokemiska sammansättning och de ämnen, t.ex. gödsel, gödselmedel och bekämpningsmedel, som hamnat i jordmånen under produktionsprocessen. Finlands reglering av gödselmedlens tungmetallhalter hör till de strängaste i Europa, och ur slam som spritts på åkrarna i Finland har hittats minst tungmetaller. Finland hör också till de länder i Europa som använder minst bekämpningsmedel per hektar.
Rent vatten är ett mycket mångdimensionerat begrepp. I Finland är hushållsvattnet ytters rent, men enligt EU:s jämförelsestatistik gäller detta grovt taget alla medlemsstater och skillnaderna mellan länderna är mycket små. När det gäller badvatten påverkas Finlands resultat av mätningspunkterna i Östersjön och på grund av dessa ligger vi tillsammans med andra nordeuropeiska länder på mellannivå i statistiken. I fråga om renheten av våra inre vatten, sjöar och åar är det tyvärr inte möjligt att separat se våra resultat i EU:s jämförelsestatistik. Däremot har Finlands grundvatten den lägsta nitrathalten i hela Europa. Detta är ett viktigt nyckeltal eftersom nitrathalten även påverkar människors hälsa.
Till följd av klimatförändringen har också tillgången till vatten blivit en allt viktigare fråga. Knappa vattenresurser är redan nu en faktor som begränsar jordbruksproduktionen inom de flesta områdena i världen. Finland och de övriga nordiska länderna har Europas största vattenresurser i förhållande till befolkningen. Finland är också det första landet som gjort särskilda vattenräkenskaper för ca 200 olika branscher. Bättre kännedom om vår vattenanvändning gör det möjligt att ställa specifika mål för respektive bransch och följa upp uppnåendet av målen.
Även Östersjön ser ut att må bättre. Undersökningarna av Östersjöns rovfiskar som görs med några års intervall visar att t.ex. östersjölaxens dioxinhalter har halverats under de senaste 20 åren och ligger nu nära de gränsvärden som EU tillåter.
Framgången är resultat av långsiktigt arbete
Det nordliga läget och klimatet har visserligen orsakat extra kostnader för vår jordbruksproduktion, men delvis på grund av vårt utomeuropeiska och perifera läge har vi haft bättre djur- och växtsjukdomsläge än Kontinentaleuropa. I växtodling betyder detta att behovet av bekämpningsmedel är mindre hos oss och när det gäller djur har vi lägre medicinkostnader. Finland har år efter år varit bland de länder vars livsmedel innehåller minst bekämpningsmedelsrester. Den finska produktionsdjursektorn använder näst minst antibiotika i EU och förekomsten av vissa konkreta bakterier, såsom salmonella, har varit exceptionellt lågt i Finland.
Förklaringen till dessa goda resultat är inte enbart vårt geografiska läge och klimat utan också vårt ihärdiga och långsiktiga arbete, livsmedelsaktörernas egen kontroll samt det fungerande samarbetet mellan aktörerna och myndigheterna. I Finland använder vi inte bekämpningsmedel eller antibiotika som en preventiv åtgärd och karenstider och andra anvisningar iakttas noga. Det nuvarande läget i fråga om salmonella har förutsatt forskningsarbete i flera årtionden och aktivt, självständigt och engagerat arbete såväl bland livsmedelsaktörerna som hos myndigheterna.
Ett exempel på vårt ansvarstagande inom matproduktionen är bl.a. fiskets och fiskodlingens hållbarhet. Fosfor- och kvävebelastningen som orsakas av fiskodling har minskat betydligt efter att man började använda mald östersjöströmming för utfodring av fiskar.
Finlands livsmedelsproduktion följer One Health-konceptet
Finlands ansvarstagande längs hela livsmedelsproduktionskedjan syns också i att alla åtgärder är i linje med One Health-konceptet. One Health-konceptet utgår från att människors hälsa är starkt kopplat till djur- och miljöhälsa. Konceptet omfattar livsmedelssäkerhet, sjukdomar som smittar mellan djur och människa (zoonoser) samt användning av antibiotika och resistens.
I Finland mår produktionsdjuren bra och är vid god hälsa, varför vi inte behöver använda så mycket antibiotika, vilket för sin del påverkar både miljöns tillstånd och folkhälsan. I Finland är mängden läkemedel som hamnar i jordmånen via produktionsdjurens gödsel mindre än i andra länder. Zoonoser förekommer sällan och det viktigaste är att bakteriers känslighet för antibiotika bevaras, vilket betyder att den antimikrobiella resistensen är internationellt sett exceptionellt låg hos oss. Låg resistens är en förutsättning för att antibiotika ska ha en verkan på människor. På detta sätt främjar livsmedelskedjans produktionssätt One Health-konceptet, dvs. tryggar såväl människors, djurs som miljöns hälsa.
Matproduktionens styrkor är en konkurrensfördel både i hemlandet och på exportmarknaden
Den finska livsmedelskedjan producerar ren, högklassig och säker mat, men hur stor konkurrensfördel är detta på den inhemska och internationella marknaden? Finska konsumenter värdesätter inhemska livsmedel, med de flesta grundar sin lojalitet på traditionella eller bristfälliga föreställningar. För att öka uppskattningen av finsk mat behövs det faktabaserad information. Då kan konsumenterna på ett allt mer medvetet och motiverat sätt välja det inhemska alternativet. Denna information ger också en konkurrensfördel på exportmarknaden. På den internationella marknaden, till exempel i Asien, är produktsäkerhet och renhet viktiga egenskaper. Med bra marknadsföring och kommunikation kan länder med till och med sämre nyckeltal än Finland vara framgångsrika på marknaden.
När det gäller att öka uppskattningen och exporten av finsk mat är det viktigt att lyfta fram de goda produktionssätten, renheten och säkerheten av finska livsmedel. Vi behöver ett på internationell statistik och forskning baserat faktaunderlag som bekräftar våra styrkor och som kan användas för att bygga upp Finlands image som matproducent och för gemensam marknadsföring. Utöver detta kan företagen själv berätta om sin egen verksamhet och sina framgångsrika lösningar. Vi har uppenbara styrkor, men de måste bättre än för närvarande kunna lyftas fram i marknadsföringen och försäljningsarbetet.
Artikeln ingår i Naturresursinstitutets årsbok ”Suomen maa- ja elintarviketalous 2018” s. 23-24. Länk till årsbok på finska och på engelska