Mål med och framskridande av färdplanen

Denna färdplan är Finlands första nationella färdplan för matsvinn. Den är resultatet av en process som pågått i några år. Under den har man haft två workshoppar för aktörer och intressenter inom livsmedelskedjan, tagit del av otaliga vetenskapliga publikationer, genomfört över 20 expertintervjuer och hållit många tankesmedjor inom forskningsgruppen. I bakgrunden har man också utnyttjat resultaten av tidigare projekt inom matsvinn, särskilt resultaten från de regionala workshoparna för färdplanen för matsvinn som anordnats i Egentliga Finland.

På basis av datainsamlingen har forskningsgruppen sammanställt sex centrala temaområden, så kallade spjutspetsområden, som framöver ska styra minskningen av matsvinnet i Finland. Varje spjutspets omfattar mer specifika lösningar för att minska matsvinnet. Spjutspetsarna fokuserar särskilt på att minska matsvinnet. Att minska och använda oätligt livsmedelsavfall behandlas endast förbigående i denna färdplan.

Syftet med färdplanen är att hjälpa att identifiera centrala lösningar för att minska matsvinnet. Målet är också att precisera och konkretisera lösningar och idéer. Avsikten är att man framöver ska kunna identifiera befintliga svinnlösningar och följa dem som en del av färdplanen. Färdplanen ingår också i den riksomfattande avfallsplanen, vilket innebär att kontroller och uppdateringar även görs utifrån avfallsdirektivet.

Lösningarnas inverkan på matsvinnet mäts och följs som en del av genomförandet. För varje lösning väljs lämpliga mätmetoder och indikatorer (t.ex. Quested 2019). Dessutom följs det totala matsvinnet upp med ett uppföljningssystem för matsvinn som omfattar hela Finland. I förslagen till lösningar bör man i fortsättningen även bedöma deras ekonomiska lönsamhet och miljökonsekvenser. Dessutom utgår lösningarna från att säkerhetskraven på livsmedel iakttas.

Färdplanen upprätthålls och uppdateras på denna webbplats. Till detta paraply, som kontinuerligt uppdateras, länkas befintliga och nya forskningsprojekt, utvecklingsprojekt, politiska riktlinjer och företagslösningar. Färdplanen är med andra ord halvfärdig och vi önskar att aktörerna inom branschen är aktiva i uppdateringen av den.

Spjutspetsområden

Färdplanen för matsvinn är indelad i sex spjutspetsområden (figur 1). Varje spets innehåller åtgärder för att minska matsvinnet. Genom att klicka på rubrikerna till höger kan du granska innehållet i respektive spjutspets.

Figur 1. Sex spjutspetsområden.

Trots att spjutspetsarna utformats som självständiga helheter är de oundvikligen delvis överlappande och stöder varandra (figur 2). Tillsammans bildar de ett paraplykoncept där det är viktigt att varje spjutspets i färdplanen främjas för att minska matsvinnet i Finland så effektivt som möjligt.

Figur 2. De sex spjutspetsområdena är sammankopplade. 

Spjutspetsområdena för minskning av matsvinnet skiljer sig från varandra bland annat genom hur mycket åtgärderna fokuserar på 1) tekniska förändringar vs. sociokulturella förändringar och 2) marknadsdrivna förändringar vs. incitament och sanktioner.

Tekniska förändringar vs. sociokulturella förändringar

Lösningarna inom spjutspetsområdet Teknik för smarta lösningar, nya produkter och affärsmodeller fokuserar på teknik och produktutveckling (med prioritering på tekniska förändringar). Inom spjutspetsen Ett mer hållbart samhälle genom utbildning och information är fokus på att öka kunskapen och driva sociokulturella förändringar, med andra ord på att minska matsvinnet genom en omfattande attitydförändring och ökad förståelse. I spjutspetsen Hållbarhet genom att ändra på praxis förenas teknik och sociokulturella förändringar. Utgångspunkten är att styra konsumenter och aktörer i livsmedelskedjan mot att minska matsvinnet, vilket kräver såväl metoder som intresse för att minska svinnet.

I figur 3 har lösningarna för matsvinn i de tre ovan nämnda spjutspetsarna (enligt färg) delats in efter hur tekniskt och/eller sociokulturellt radikala åtgärderna är. Åtgärderna ömsesidigt kopplade till varandra, så att till exempel en sociokulturell ändring förutsätter att det informeras om matsvinnet och informationen integreras i den grundläggande utbildningen och pedagogiken.

Marknadsdrivna förändringar vs. incitament och sanktioner

Utgångspunkten för de lösningar som ingår i spjutspetsområdena är att de ska vara marknadsdrivna, med andra ord acceptabla och ekonomiskt lönsamma. De flesta av lösningarna på det gröna området i figur 3 är marknadsorienterade lösningar på matsvinn som i de flesta fall ger upphov till en successiv förändring. I gengäld vill man genom spjutspetsområdet Påverkande styrmedel (de orange fälten på det grå molnet) skapa incitament och sanktioner som styr mot nya lösningar som ännu inte nödvändigtvis är marknadsdrivna. Det behövs påverkande styrning för att lösningarna ska vara mer radikala än tidigare, men också för att lösningarna ska ha önskad inriktning med synergier mellan dem. En viktig del av påverkande styrning är till exempel föreliggande nationella färdplan för matsvinn.

Spjutspetsområden för lösningar

Dessutom identifierades spjutspetsområden som stödjer helheten, nämligen Forskning och övervakning av matsvinn och Mer tillsammans. De ska främja spridningen av forskningsrön och framtagningen av fungerande verksamhetsmodeller samt engagera hela livsmedelskedjan och intressenterna inom den i att uppnå färdplanens mål. Tillsammans med spjutspetsområdet Påverkande styrmedel styr och stöder de tre spjutspetsarna lösningarna för minskning av matsvinn (det grå molnet i figur 3).

Figur 3. Kopplingar mellan spjutspetsområdena (färgkodade). Målet är en betydande minskning av matsvinnet.