Skogsentreprenörer i norra Sverige: små företag med stora maskiner och varierande lönsamhet

27.5.2019

Studiens material samlades in i november 2018 genom en enkät som besvarades av 186  skogsentreprenörer i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland.

Kategoriseringen ovan gjordes därefter baserat på hur företagens totala omsättning var fördelad inom de olika tjänstekategorierna. För att t.ex. klassas som drivningsentreprenör krävdes att 75 % av omsättning kom från denna tjänstetyp. Av företagen som deltog i studien var hälften drivningsföretag, en fjärdedel jobbade antingen med skogsvård eller med andra skogliga tjänster, och den sista fjärdedelen hade en blandad verksamhet.

I studien använder sig Larsson av det verktyg för kartläggning av affärsmodeller som tidigare utvecklats inom FOBIA-projektet. Förutom att titta på vilka typer av tjänster företagen erbjuder kartläggs även företagens kundbas, maskinpark, prissättningsmodell och avtalstyper, personalsituation, externa samarbeten, samt entreprenörens egna drivkrafter. Dessa affärsmodellskomponenter analyserades senare i förhållande till företagens ekonomiska nyckeltal, för att utröna ifall det finns några samband mellan hur företagen bedriver sin verksamhet och deras lönsamhet. En viktig fråga för företag som letar efter utvecklingsmöjligheter i en bransch med tuffa ekonomiska villkor.

Varierande lönsamhet mellan entreprenörskategorierna

Larsson fann att företagen inom kategorin drivning i genomsnitt omsatte drygt 6,2 miljoner kronor under 2017, och hade en soliditet på 39 %. I jämförelse hade skogsvårdsentreprenörerna något högre soliditet (48 %), och lägre omsättning (3,8 mkr). Båda kategorierna uppvisade en nettomarginal (resultat efter finansnetto/omsättning) på 6 %. Företagen i kategorierna annan skoglig verksamhet och kombinerad verksamhet avvek från detta genom att företag med annan skoglig verksamhet hade en väsentligt högre nettomarginal (15 %) och de med kombinerad verksamhet uppvisa en negativ nettomarginal (-1 %). Deras soliditet, 48,3 % respektive 41,2 %, var dock i linje med övriga.

Vanligt med en huvudkund

Antalet kunder (dvs. uppdragsgivare) varierade mellan entreprenörskategorierna. Den grupp som hade lägst antal kunder var drivningsentreprenörerna, medan skogsvårdsföretagen hade den bredaste kundbasen. Detta oavsett om man räknade med privata skogsägare eller inte, vilket är en kundkategori där varje enskild kund ofta utgör en väldigt liten del av företagets totala omsättning. Inom alla entreprenörskategorier uppgav en majoritet av företagen att de hade en kund som stod för merparten av omsättningen. Av de drivnings- och skogvårdsföretag som hade en huvudkund hade 20 respektive 10 % bytt kund de senaste tre åren. Åtta av tio skogsvårdsföretag uppgav att de inte heller hade övervägt ett kundbyte, och det samma gällde för en majoritet (53 %) av drivningsföretagen. Även när företag utan en huvudkund inkluderades så var det en majoritet inom samtliga kategorier som inte hade övervägt att söka nya kunder. Personaltillgång och geografisk placering var två faktorer som entreprenörerna såg som starkt påverkande på företagens kundantal.

 

Tabell 1. Genomsnittligt antal kunder och andel företag med en huvudkund

Entreprenörskategori	Antal kunder	Antal kunder exkl. privatskogsägare	Andel som uppgav sig ha en huvudkund (= minst 75 % av omsättningen)
Drivning	4,6	1,7	84 %
Skogsvård	10	5,3	67 %
Andra skogliga tjänster	9,9	2,7	92 %
Kombinerad verksamhet	7,4	2,5	58 %

 

Kontraktslängd kopplad till tjänstetyp

Hur företagen sålde sina tjänster var olika beroende entreprenörskategori. Inom kategorin drivning fann Larsson att avtal på minst ett år eller längre vanligast, medan det för skogsvårdsentreprenörerna var vanligast att avtalen sträcker sig mellan 6-12 månader. För de senare var det också vanligt med kontrakt för enskilda trakter. För entreprenörer som sålde andra skogliga tjänster var tillsvidareavtal den kontraktstyp som uppgavs användas i högst utsträckning, medan de med kombinerad verksamhet i högre utsträckning sålde sina tjänster som enskilda uppdrag.

Tabell 2. Entreprenörernas tillämpning av olika avtalstyper (1 = inte alls, 5 = uteslutande). 

	Drivning	Skogsvård	Andra skogliga tjänster	Kombinerad verksamhet
Avtal för enskild trakt	1,5	2,7	2,4	2,7
Avtal kortare än 6 mån	1,3	1,3	1,2	2,0
Avtal 6 mån-1 år	1,7	2,7	2,1	1,9
Avtal 1 år	2,8	2,7	1,6	2,5
Avtal längre än 1 år	3,1	2,1	2,3	1,9
Tillsvidareavtal	2,3	1,4	2,8	2,2

De vanligaste prissättningsmodellerna för drivningsentreprenör var bortsättning eller pris per medelstamsklass, medan en fjärdedel uppgav att de huvudsakligen tillämpade annan form av ackordsprissättning. Inom skogsvård var ackordprissättning klart vanligast, medan övriga entreprenörskategorier i högre utsträckning fakturerade per arbetad timme.

Stora maskiner är vanliga i norr

Drivningsentreprenörer samt entreprenörer med kombinerad verksamhet uppgav att de i genomsnitt hade 1,5 respektive 1,6 maskiner per företag. Bland de förstnämnda utgjorde skördare av större modeller (16 ton eller tyngre) tillsammans 52 % av det totala maskinantalet, och i övrigt användes främst mellanstora maskiner (11-16 ton). Endast 6 % av skördarna var mindre än 11 ton.  Hos de med kombinerad verksamhet var de stora skördarna ännu vanligare (76 %). Samma gällde för skotare, där 56 % respektive 61 % av maskinerna var av större modell (14 ton eller mer i lastkapacitet). Baserat på uppgivna årsvolymer användes mellanstora maskiner i högre utsträckning för gallring och de större maskinerna för slutavverkning. Genomsnittlig gallringsvolym per maskin och år för drivningsentreprenörerna var 18 000 m3fub och slutavverkningsvolymen var 44 000 m3fub. Motsvarande siffror för entreprenörer med kombinerad verksamhet var 6 800 respektive 32 000 m3fub/år. Drivningsentreprenörerna hade något nyare maskiner än kombientreprenörerna som oftare uppgav att de köpte begagnade maskiner. Genomsnittsåldern på de två gruppernas skördare var 4,4 respektive 6,3 år, och för skotarna 5,1 respektive 8,9 år. Avskrivningstiden låg i samtliga fall på drygt fem år.

Tabell 3. Fördelning av maskiner per storleksklass och entreprenörskategori. Storleksklasser för skördare enligt maskinvikt ( liten <11 t, Mellan 11-16 t, Stor 16-20 t, XL > 20 t) och för skotare enligt max last (liten < 11 t, mellan 11-14 t, stor 14-17 t, XL >17 t)  

	Maskinstorlek	Andel skördare per storleksklass (%)	Andel skotare per storleksklass (%)
Drivningsentreprenör	Liten	6	6
	Mellan	42	38
	Stor	31	32
	XL	21	24
	Total	100	100
Kombinerad verksamhet	Liten	8	23
	Mellan	16	16
	Stor	48	26
	XL	28	35
	Total	100	100

 

Anställda rekryteras främst lokalt

Det genomsnittliga antalet anställda var 4,5 hos drivningsentreprenörerna, 11,2 hos skogsvårdsföretag, 2,5 för de med annan skoglig verksamhet och 5,1 hos de med kombinerad verksamhet. Samtliga entreprenörskategorier rekryterade huvudsakligen sin personal i arbetsområdets närhet, men skogsvårdsentreprenörerna uppgav i något högre utsträckning än övriga att de också rekryterar personal från andra EU-länder. Detta gällde särskilt för större skogsvårdsföretag. Hos nästan alla skogsvårdsföretag (96 %) arbetade personalen endast enkelskift. Inom drivningskategorin uppgav 41 % att personalen uteslutande arbetade dubbelskift, medan vart fjärde företag endast hade anställda som jobbade enkelskift.

Entreprenörerna uppgav att de i relativt låg utsträckning köpte eller sålde underentreprenadstjänster. Vanligast förekommande var det hos de entreprenörer som hade en kombinerad verksamhet. De tjänster det oftast rör sig om är skotning, röjning och andra motormanuella tjänster.  Därtill köper företagen ofta in tjänster som bokföring, maskintrailning samt service och underhåll. Rådgivningstjänster inom ekonomi och juridik köptes in i en relativt liten omfattning.

Entreprenörens drivkrafter

Att få jobba i skogen och att få vara sin egen chef var viktiga drivkrafter inom alla entreprenörskategorier. En drivkraft som värderades högre av entreprenörer i kategorin annan skoglig verksamhet än hos andra grupper var att få lösa kundens problem. Ur ett branschperspektiv, sågs kundernas efterfrågan och krav vara de viktigaste faktorerna för branschens utveckling.

Tabell 4. Respondenternas uppfattning om vad som motiverar dem som skogsentreprenörer (1 = liten påverkan, 5 = stor påverkan).

	Drivning	Skogsvård	Annan skoglig verksamhet	Kombinerad verksamhet
Lösa kundens problem	3,8	3,2	4,4	3,8
Att vara min egen chef	4,1	4,0	4,4	3,8
Uppnå hög vinst/lön	3,5	3,0	3,1	2,9
Brist på sysselsättning	2,0	2,4	1,4	2,0
Respekten som entreprenör	2,1	1,9	1,6	1,9
Ansvarskänsla för personal	3,5	3,5	2,5	2,8
Att kunna bidra till samhället	3,1	3,0	2,9	3,1
Känslan av att hantera utmaningar	4,0	3,4	3,6	3,8
Att få driva ett företag	3,9	3,7	3,5	3,7
Att jobba i skogen	4,4	4,5	4,6	4,2

 

Flera samband mellan företagens affärsmodell och lönsamhet

I sina analyser identifierade Larsson bl.a. att tillämpning av bortsättning som prissättningsmetod indikerade ett negativt samband med företagens lönsamhet (nettomarginalen). En möjlig förklaring som lyfts fram är att metoden minskar entreprenörens förhandlingsutrymme eftersom prissättningen bygger på omfattande produktionsstatistiska underlag, vilket ökar transparensen kring produktionsekonomin. Detta sänker risknivån och därmed priset. En annan faktor som fanns ha ett samband med lönsamheten var maskinernas ålder, där företag med äldre maskiner uppvisade lägre lönsamhet. Vidare kunde ett positivt samband hittas mellan företagens lönsamhetsnivå och soliditet, särskilt bland drivningsentreprenörer. Företag med maskin hade även en lägre soliditet, vilket hänger samman med att dessa företag i högre utsträckning är beroende av lånefinansiering till investeringarna. Larsson framhåller i rapporten att de företag som uppvisade bäst lönsamhet oftast jobbade med mer okonventionella tjänster. Analyserna visade även inom flera av entreprenörskategorierna att det finns ett samband mellan entreprenörernas egna drivkrafter och företagens lönsamhet. Här krävs dock ytterligare studier för att klargöra vad de bakomliggande orsakerna till sambanden är.

 

Text: Thomas Kronholm, SLU