Företagets storlek och lönsamhet går ofta hand i hand. Många mindre skogsmaskinföretag har det svårt, men det finns även framgångsrika företag. Avkastningen på investerat kapital ligger vanligen på högst nöjaktig nivå, även för de största företagen, och är just tillräcklig eller till och med låg för de mindre företagen. Denna information framgår av Naturresursinstitutets undersökning. I undersökningen intervjuade Naturresursinstitutet skogsmaskinentreprenörer i östra och norra Finland och kartlade det ekonomiska läget i entreprenörernas aktiebolag utifrån ett offentligt bokslutsmaterial.
Företagen indelades i tre storleksklasser utifrån medianomsättningen för 2012–2016:
| Små | Medelstora | Stora |
|
|
|
Medianomsättningen för de 19 delaktiga företagen uppgick till 948 000 euro 2012–2016 (2016: 808 000 €). Medianavkastningen på investerat kapital uppgick till 6,2 %, som anses vara nöjaktig (riktvärde: 6–10 %). Variationerna var dock stora.
De stora företagen har direkta kontrakt
De små skogsmaskinentreprenörerna är vanligen underleverantörer till större avverkningsföretag, medan de medelstora och de stora företagen oftast har direkta kontrakt med sina kunder. De största skogsindustriföretagen har främst ingått avtal med stora avverkningsföretag. De medelstora företagens kundkrets varierar mest. De avverkar särskilt för Forststyrelsen och skogsvårdsföreningar. De största företagen har ofta bildat nätverk med andra företag för att kunna stärka sin marknadsställning.
Uppdragsgivare byts oftast i de små företagen medan de medelstora och de stora företagens kundrelationer är långvarigare. Ofta bygger underleverantörernas kontrakt på priskonkurrens, trots att kontrakten oftast ingås utan formellt anbudsförfarande. En del av underleverantörerna anser att huvudentreprenörerna väljer de bästa stämplingsposterna för sig själva och att underleverantörerna får avverka de minst lönsamma stämplingarna. Den stämplingsreserv som underleverantören känner till är ofta så liten att det inte är möjligt att koncentrera stämplingsposterna. Å andra sidan anser en del av underleverantörerna att samarbetet är rättvist, och är övertygade om att huvudentreprenören anser att underleverantörens framgång också är viktig.
Ägarna till de små företagen har längre arbetsdagar än vad de övriga företagarna har, och största delen av arbetstiden går åt till att köra maskiner. Deras arbetstid är i snitt nästän 2 900 timmar medan ägarna till de största företagen arbetar i snitt ca 2 100 timmar. Personer som fokuserar på arbetsledaruppgifter finns endast i de största företagen, där antalet anställda också är över tio. Uppföljning efter förare och en incitamentbaserad lön för förare av skördare används i alla stora företag och en del av de medelstora företagen, men inte i ett enda litet företag.
De små företagens maskinbestånd är äldre. Medelåldern för skördarna är till exempel cirka sex år i de små företagen medan den i de övriga företagen är 3–4 år. Skördarna användes i snitt 2 600 timmar i de små företagen, 2 900 timmar i de medelstora företagen och 3 100 timmar i de stora företagen.
Brist på förare
De flesta företag har haft svårigheter att hitta kompetenta och motiverade anställda. Särskilt de mindre företagen förlorar skogsmaskinförare som i praktiken har lärt sig yrket i dessa företag och sedan börjat arbeta på större företag.
Nästan alla intervjuade företagare anser att företagets styrka är ett högt kvalitet i arbetet. De flesta är nöjda med sitt arbete och har inga avsikter att byta bransch. Skogsindustrins investeringsplaner bidrar till en ökad tro på framtiden, medan politiska beslut om skogsanvändning anses vara en stor risk.
Utifrån undersökningen sammanställs ett utbildningsmaterial så att skogsmaskinentreprenörerna kan identifiera sina styrkor och utvecklingsområden. På grund av materialets begränsade omfattning kan resultaten inte generaliseras till att gälla hela branschen.
Översättning: AAC Global Ab