Produktiviteten vid maskinell skogsavverkning har ökat avsevärt sedan början av 1990-talet. För gallringar har produktivitetsökningen varit större än för slutavverkningar.
Detta framgår av Naturresursinstitutets studie, som baserar sig på skördardata från åren 2014–2017. I studien utreddes bland annat avverkningsförhållanden, strukturen på maskinernas tidsanvändning, produktivitet och bränsleförbrukning.
Hopsamling av hyggesrester sänker produktiviteten
Att anpassa arbetssättet för att samla hyggesrester sänkte produktiviteten per effektiv timme med cirka tio procent på grandominerade kalhyggen. Medelprestationen vid gallringsavverkning landade på 10,2 kubikmeter per timme och vid slutavverkningar på 22,1 kubikmeter per timme. I produktionstiden inräknas förutom det egentliga avverkningsarbetet även alla avbrott på hygget, effektiv tid högst 30 sekunder ”mikropauser”.
Medelvolymen på de avverkade stammarna är i Norra Finland mindre än i de övriga regionerna, i synnerhet vid slutavverkningar. Vid slutavverkningar har medelvolymen ökat i jämförelse med volymen i början av 1990-talet, när den senaste offentliga uppföljningen gjordes (Kuitto m.fl. 1994). Gallringsvirke skördas i dag från skiften med betydligt klenare stammar än på 1990-talet, då största delen av gallringarna utfördes som manuellt skogsarbete. Från den tidens genomsnittliga stamvolymer (vid gallringar 183 dm3, vid slutavverkningar 309 dm3) har prestationen per tid ökat vid gallringar med cirka 70 och vid slutavverkningar med 60 procent.
Stora, främst för slutavverkning avsedda skördare hade bättre produktivitet jämfört med mindre maskiner först när stammens volym översteg 300 kubikdecimeter.
– Resultaten vi fått från avverkningens produktivitet och bränsleförbrukningen tyder på att skördarna delvis är överdimensionerade i förhållande till trädbeståndets grovlek. För att maskinerna ska kunna styras till optimala avverkningsposter krävs emellertid en tillräckligt stor stämplingsreserv, konstaterar Paula Jylhä, specialforskare vid Naturresursinstitutet.
Forskningen inleddes med hjälp av finansiering från Skogsforskningsinstitutet och Naturresursinstitutet. Arbetet slutfördes i samband med FOBIA-projektet som samordnas av Naturresursinstitutet och som finansieras i huvudsak av EU–programmet Norra periferin och Arktis. Projektets mål är att genom utbildning förbättra företagskompetensen bland skogsmaskinsentreprenörerna.
Ytterligare uppgifter (på finska):
Jylhä, P., Jounela, P., Koistinen, M. & Korpunen, H. 2019. Koneellinen hakkuu: Seurantatutkimus. (Maskinell skogsavverkning: Uppföljningsstudie). Forskning i naturresurser och bioekonomi 11/2019. Naturresursinstitutet. Helsingfors. 53 s. Tillgänglig: https://jukuri.luke.fi/bitstream/handle/10024/543864/luke-luobio_11_2019_v2.pdf?sequence=7&isAllowed=y
