Produktivitetsuppföljning tjänar även de anställdas intressen, säger skogsmaskinentreprenören Asko Piirainen från Sotkamo.
Skogsmaskinentreprenören Asko Piirainen från Sotkamo har en inarbetad morgonrutin på kontoret.
– Jag laddar ner från molnet nya hyggesdata, kompletterar dem och laddar upp dem i systemet, säger Asko Piirainen, som är vd för Metsäurakointi Piirainen Oy.
Han följer upp alla maskindata, det vill säga de data som skogsmaskinerna samlar in automatiskt, om bland annat tidsåtgången vid avverkningen, virkesvolymen och virkeskvaliteten och förhållandena.
– Jag har följt med de här data i tjugo år. För mig är det jätteviktigt, och jag anser att borde alla göra det, säger Asko som har 35 års erfarenhet som skogsmaskinentreprenör.
Missuppfattningar försvinner
Enligt en utredning som Työtehoseura gjorde på uppdrag av Naturresursinstitutets projekt Fobia anser 30 procent av skogsmaskinentreprenörerna i Finland att de inte ha någon affärsnytta av maskindata. Trots att övriga 70 procent anser att de får åtminstone ut någon nytta av data, är det få som använder dem för att styra den dagliga affärsverksamheten.
– Det är många som tänker att penningbeloppet på kontot beror på vad kunderna råkar betala och att de själva inte kan påverka det. Tvärtom kan man få ut mycket av att följa med data. Man blir av med många missuppfattningar, säger Asko.
Premier för att överskrida målen
Asko Piirainen följer med data om bland annat virkesmängden per kubikmeter, stammarnas genomsnittliga grovlek, antalet arbetstimmar och den tekniska nyttjandegraden. Uppgifterna använder han sedan till exempel vid prissättning och produktivitetsuppföljning. Asko följer dagligen med varje maskin och maskinförare. Målen för arbetet ställs på basis av uppgifterna från uppföljningen, och att överskrida målen belönas med en premie.
– Jag har räknat ut premien så att cirka 30 procent av den överskjutande delen går till maskinföraren och resten stannar i bolaget.
Asko säger att finns det goda grunder för resultatpremien. Han uppskattar att produktiviteten kan variera hela 30 procent mellan maskinförarna. Enligt en utredning i Fobia-projektet berodde nästan 40 procent av variationen i produktiviteten på maskinföraren.
Motståndet smalt bort
Asko Piirainen medger att de anställda till en början motsatte sig systemen och ansåg att uppföljningssystemet ”spionerade” på dem.
– I dag är det ingen som kommenterar det, utan det hör helt enkelt till arbetet, säger Asko, som sysselsätter 25 personer.
Enligt Asko, som också har varit ordförande för maskinföretagarförbundet Koneyrittäjien liitto, är det just arbetstagarnas motstånd som i många företag förhindrar effektiv användning av maskindata. Det har till och med hänt att arbetstagare har hotat med att gå över till en konkurrent om företaget tar i bruk uppföljning.
Sådant prat kommer att försvinna när systemen blir vanligare, tror Asko.
– Oavsett vilken industri det handlar om, så måste företagaren hålla koll på resultatet. Dessutom är det ju bättre för skogsmaskinförarna också, när företagaren vet att verksamheten är lönsam. Det garanterar längre och bättre anställningar för maskinförarna.
Användarvänliga program
Att det inte finns programvara eller att den är svår att använda är inte längre något hinder för användningen av maskindata, säger Asko.
– Enligt mig har alla stora tillverkar egen mjukvara som är lätt att använda.
Asko själv håller på att flytta över hela uppföljningen till Komatsus system MaxiFleet.
– Det är ett otroligt välfungerande system som ger ut massor av data i ett lätthanterligt format.
Visserligen kräver det lite egen aktivitet för att man ska få ut maxeffekt av uppgifterna.
– Det finns inga system som är helautomatiska. Någon måste använda systemet, köra rapporterna och analysera uppgifterna, säger Asko.
Text: Ilkka Ritvanen/Cordial Communications