Auditering av skogsmaskinförare ger redskap för att utveckla skogsmaskinförarnas arbete. Jooseppi Haasala som skriver sitt lärdomsprov om ämnet tror att även produktiviteten ökar om man satsar på arbetsordningen.
Skogsmaskinföraren arbetar ensam. Det kräver att man själv tar initiativ och kan agera i varierande förhållanden och situationer. Samtidigt kan man i arbetet skaffa sig vanor som till och med kan vara skadliga.
– Då man kommer in i arbetslivet lär man sig lätt att göra på samma sätt som andra förare. Det är lätt att man lär sig felaktiga eller mindre bra metoder, säger Jooseppi Haasala som kört skördare i tio år.
Haasala studerar till skogsbruksingenjör vid Lapplands yrkeshögskola och undersöker i sitt lärdomsprov vilken effekt auditering har på skogsmaskinförarnas arbete. En metod utarbetad av Norra Karelens utbildningssamkommun Riveria.
Lärdomsprovet skrivs som en del av Naturresursinstitutets FOBIA-projekt, vars syfte är att stärka skogsserviceföretagarnas affärskompetens och erbjuda redskap för förbättrad lönsamhet.
Nyttja information som samlas in av maskinerna
Vid auditering, som även kallas kompetenskartläggning, kartläggs skogsmaskinförarnas färdigheter och uppfattningar om arbetet med en enkät, varefter deras arbete videofilmas. Utgående från informationen får de anvisningar för att utveckla sina arbetsmetoder.
Jooseppi Haasala utreder i sitt lärdomsprov effekterna av kompetenskartläggningen och handledningen med hjälp av enkäter och uppföljningsdata som samlats in vid användningen av maskinerna.
Med hjälp av informationen kan man kartlägga exempelvis de olika arbetsskedenas längd och arbetets produktivitet. Informationen samlas in i tre omgångar: innan auditeringen, genast efteråt och ungefär sex månader efter auditering.
– Utgående från materialet och enkäten undersökte jag om en förändring hade skett, säger Haasala.
Uteslut onödiga manövreringar
Enligt Haasala är vanligtvis arbetsordningen det viktigaste utvecklingsområdet för förare och inom branschen i allmänhet. Vid skogstransport av virke måste man fästa uppmärksamhet vid manövreringen av själva skotaren, kranen och gripen.
– Det gäller att maximera effektiviteten. Man strävar alltså efter att inte manövrera kranen mer än absolut nödvändigt, beskriver han.
Med kompetenskartläggningen strävar man efter att utesluta onödiga manövreringar.
– För utomstående ser det ut som att arbetet går långsammare. Egentligen är det ett förnuftigt schack- eller tetris-spel, där allt sker mer effektivt, säger Haasala.
Förbättringar även i arbetsmotivationen
Jooseppi Haasala kan till hösten dra slutsatser om auditeringens effekter. Utgående från erfarenheterna hittills anser han att metoden fungerar.
– Jag tror nog att den är till nytta om förarna bara ser till att börja lära sig att göra saker på ett nytt sätt. Det skulle vara konstigt om det inte syns på pappret.
– Om enbart förarnas arbetsmotivation eller ork i arbetet förbättras är detta redan en framgång.
Om resultaten är goda kan kompetenskartläggning vara ett bra redskap för utveckling av arbetet även inom små drivningsföretag.
– Det kan hända att företagaren enbart tror att en förare är snabb och en annan långsam och att det inte går att göra någonting åt detta, säger Haasala.
Text: Ilkka Ritvanen/Cordial Communications