Foto: Saku Ruusila/Riveria, Valtimo

Stammarna åker i traven som genom ett trollslag, och åter ligger en stämplingspost vid vägkanten. Skogsbioindustrin gör för närvarande stora investeringar och det finns efterfrågan på virke.

Investeringarna och tillväxten har emellertid inte nått de små skogsmaskinföretagen. Lönsamheten är ofta svag och ställvis är bristen på kompetent arbetskraft överhängande.

– Skogsmaskinföretag med en omsättning på under en halv miljon euro har en dålig ekonomisk prestanda, berättar FOBIA-projektets koordinator Paula Jylhä på Naturresursinstitutet.

Över hälften av drivningsföretagen i Finland hör till kategorin med den minsta omsättningen, så situationen är oroväckande.

– Vi vill förstärka välbefinnandet i de nordliga utkanterna liksom sysselsättningen inom skogsbranschen. Vi inför digitala verktyg i drivningsföretagens vardag. Verktygen är förknippade med en utveckling av affärskompetensen, vilket behövs för att utveckla lönsamheten, poängterar Jylhä.

FOBIA:s mål är att förstärka konkurrenskraften hos de skogstjänstföretag som arbetar i randområdena i Finland, Sverige, Skottland och Irland. Skogsbrukets betydelse växer även i Skottland och Irland, där avsikten är att öka användningen av trä märkbart.

Härnäst ska projektet kartlägga nord- och östfinska drivningsföretags utvecklingsbehov ur ett affärskompetensperspektiv.

På samma linje med hjälp av digitalisering

Harri Välimäki från utvecklingsbolaget Lieksan Kehitys, LieKe, träffar såväl mikroföretag som investerande stora exportörer i sitt arbete. Han betonar de digitala verktygens fördelar vid kundanskaffning, försäljning och utbildning:

– Digitaliseringen mystifieras helt i onödan, även om den är helt vardaglig. Sett härifrån Lieksa ger digitaliseringen möjligheter att komma på samma linje med företag på annat håll i världen. Detta gäller även skogsmaskinbranschen.

I små företag kan införandet av digitala redskap bromsas upp av att företagaren arbetar ensam och känner en hård resultatpress. Tiden räcker inte till för att utveckla nytt eller studera affärsekonomi vid sidan av arbetet.

– För små skogsföretag kan digitaliseringen erbjuda möjligheter att nätverka med större entreprenörer, säger Harri Välimäki.

FOBIA ska accelerera det nätverkande som Välimäki nämner genom att bygga upp digitala utbildningshelheter. De görs tillgängliga för företagarna oberoende av tid och plats.

Det Kajanabaserade företaget Tietohippu Oy levererar program till sina kunder inom skogsbranschen som stöd för verksamheten.

– Vi strävar efter att skala våra produkter utifrån företagets behov och storlek. Då kan funktionerna vara enklare och samtidigt blir priset lägre, förklarar VD Timo Komulainen.

– Det är naturligt att nya system först införs i större företag, men i dag är allt mindre företag intresserade av att ta del av digitaliseringens möjligheter.

Tyst vid rekryteringsdisken

I östfinska områden som Lieksa med hög arbetslöshet har bioekonomin förväntats pigga upp arbetsmarknaden. Parallellt med en djupt inrotad strukturell arbetslöshet finns det brist på kompetent arbetskraft.

Man vill ha erfarna förare för drivningsmaskiner som kostar en halv miljon euro. Om de unga inte får arbete i branschen på grund av kompetenskravet, söker de sig till andra branscher. I Sverige och Skottland söker sig den kunniga arbetskraften exempelvis till gruvindustrin.

– Det är svårt att hitta arbetstagare till skogsekonomin, särskilt drivning, berättar Andrew Smith som är skogsskolelektor och tidigare skogsmaskinföretagare i Skottland, där korta entreprenadavtal gör det svårare att planera långsiktigt.

 

Texter: Anu Ruusila/Cordial Communications Oy