Filip Benjaminsson, jägmästarstudent vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå, presenterade i mars 2018 sitt examensarbete ”Utveckling av ett verktyg för att karaktärisera affärsmodeller för skogliga entreprenadtjänster”. Examensarbetet har genomförts inom ramen för FOBIA-projektet, och målsättningen var att ta fram ett ramverk för kartläggning och jämförelse av affärsmodeller för skogliga entreprenadtjänster.
Affärsmodell – vad är det?
En affärsmodell beskriver hur ett företag är tänkt att fungera och den är uppbyggd av ett antal mindre beståndsdelar. Dessa berör bl.a. vilka kundsegment företaget betjänar, vilken vara/tjänst de erbjuder dessa, hur varan/tjänsten produceras och levereras, samt vilka intäkter och kostnader detta ger företaget.
Benjaminsson tog i sitt examensarbete utgångspunkt i den ”affärsmodellskanvas” som utvecklats av Alexander Osterwalder och Yves Pigneur, som har beskrivit affärsmodeller utifrån nio beståndsdelar. Studiens syfte var att anpassa denna kanvas till den skogliga kontexten, och därefter validera och utvärdera dess användbarhet för att karaktärisera affärsmodeller för skogliga entreprenadföretag. Material för detta ändamål samlades in genom intervjuer med experter i Finland, Skottland, Irland och Sverige.
Efter att ha anpassat och utvärderat affärsmodellskanvasen föreslår Benjaminsson att man vid karaktärisering av affärsmodeller för skogliga entreprenadföretag kan använda sig av en affärsmodellskanvas som består av sju delar (Figur 1). Han identifierade även ett antal frågor som kan ställas för att fånga det mest relevanta innehållet för varje beståndsdel.
Figur 1. Affärsmodellskanvas anpassad för skogliga entreprenadtjänster
Kunden påverkar affärsmodellens uppbyggnad
En av studiens främsta slutsatser är att entreprenadföretagens kunder har en stor inverkan på uppbyggnaden av deras affärsmodell (Figur 2), och detta gäller särskilt för företag som erbjuder avverkningstjänster. Det noteras även att detta kan ha en hämmande inverkan på entreprenadföretagens innovationsförmåga.
Figur 2. Illustration av hur de olika delarna i affärsmodellen påverkar varandra.
I Sverige och Finland är skogsbolagen de huvudsakliga köparna av avverkningstjänster medan entreprenörerna i Skottland har ett mer varierat kundunderlag. I Irland är statligt ägda Coillte den största köparen av skogliga entreprenadtjänster. Skillnaderna i kundunderlag avspeglar sig också i hur tjänsterna upphandlas, medan prissättningen av avverkningstjänsterna överlag görs på likartade sätt i alla fyra länder.
Enligt studien är entreprenörer som erbjuder skogsvårdstjänster en mer brokig skara än de som specialiserat sig på avverkningsuppdrag, och utför ofta andra (icke-skogliga) tjänster vid sidan av skogsvårdsarbetet. I Finland och Sverige har dessa även ett bredare kundunderlag än avverkningsentreprenörerna, eftersom även privata skogsägare anlitar dessa för skogsvårdsuppdrag, medan kunderna i Skottland och Irland överlag är de samma för både avverknings- och skogsvårdsentreprenörer.
Skoglig affärsmodellskanvas – ett användbart verktyg
En slutsats av jämförelserna mellan länderna är att det finns vissa skillnader i de skogliga entreprenadföretagens affärsmodeller, men att dessa ofta återfinns i detaljerna inom affärsmodellens huvuddelar. Den skogligt anpassade affärsmodellskanvas som utvecklats och utvärderats inom ramen för detta examensarbete är därmed enligt Benjaminsson ett användbart verktyg för att karaktärisera och jämföra olika entreprenörer affärsmodeller.
Text: Thomas Kronholm, SLU