Naturresursinstitutet har utrett resultatförmågan hos skogsmaskinsföretag i Östra och Norra Finland med hjälp av en bokslutsanalys. Enligt de preliminära resultaten går det sämre för små skogsmaskinsföretag med en omsättning på under 0,5 miljoner euro än för större. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken den bakomliggande orsaken till skogsmaskinsföretagens problem är och hur de kan ta sig ur den svåra situationen samtidigt som man försöker öka virkesanvändningen.
Undersökningen ingår i FOBIA-projektet som finansieras genom EU-programmet Norra periferin och Arktis och som samordnas av Naturresursinstitutet. Syftet med projektet är att stärka konkurrenskraften hos skogsserviceföretag och andra serviceföretag i skogsbranschen med verksamhet i de nordliga och perifera områdena i Finland, Sverige, Skottland och Irland. Utifrån resultaten utarbetas utbildningskoncept som med hjälp av digitala lärmiljöer görs tillgängliga för företagarna oberoende av tid och plats. I Finland är det föreningen Työtehoseura som ansvarar för utarbetande av ett utbildningsprogram.
Omsättningen krympte med en knapp miljon
I Finland fanns det 2016 totalt 1 109 aktiebolag som hade uppgett avverkning som sin bransch. För dessa beräknades medelvärden och medianer av de mest centrala ekonomiska nyckeltalen utifrån bokslutsmaterial. Den genomsnittliga omsättningen i avverkningsföretag i hela landet minskade mellan 2012 och 2016 från 3,5 till 2,75 miljoner euro. Medianvärdet för omsättningen var cirka 350 000 euro, vilket innebär att majoriteten av avverkningsföretagen är små mikroföretag med högst en maskinkedja, och det ingår sannolikt även företag med avverkning som bisyssla. Den totala lönsamheten i branschen var under granskningsperioden i genomsnitt kring 7 procent mätt i avkastning på investering (ROI) (Figur 1).
| Suomi | Svenska |
| Sijoitetun pääoman tuotto-%: | Avkastning på investering, %: |
| ROI, keskiarvo | ROI, medelvärde |
| ROI, mediaani | ROI, median |
Variationerna i nyckeltalen granskades separat i 84 avverkningsföretag i Östra och Norra Finland. De representerade delar av området från Södra Savolax till Lappland samt fyra olika storleksklasser indelade utifrån omsättning enligt följande:
Grupp 1 (omsättning över 2 mn euro) 18 företag
Grupp 2 (omsättning 1–2 mn euro) 20 företag
Grupp 3 (omsättning 0,5–1 mn euro) 25 företag
Grupp 4 (omsättning under 0,5 mn euro) 21 företag
| Suomi | Svenska |
| Sijoitetun pääoman tuotto-% (ROI) | Avkastning på investering (ROI), % |
| Ryhmä 1: yli 2 milj. euroa | Grupp 1: över 2 mn euro |
| Ryhmä 2: 1-2 milj. euroa | Grupp 2: 1–2 mn euro |
| Ryhmä 3: | Grupp 3: |
| Ryhmä 4: alle 500 000 | Grupp 4: under 500 000 |
| Suhteellinen velkaantuneisuus: | Relativ skuldsättning: |
Större företag mer lönsamma
Av företagen i Östra och Norra Finland klarade sig företagen med en omsättning på över 1 miljon euro bäst (grupperna 1 och 2). Avkastningen på investering (ROI) var i genomsnitt cirka 9 procent 2012–2016. De mindre företagen (omsättning under 500 000 euro) belastades av dålig lönsamhet och variationer i de granskade nyckeltalen från år till år. Soliditeten är svag i de företag som har en omsättning under 1 miljoner euro, men god i de företag som är större än så. Exempelvis var medianvärdet för skuldsättningsgraden (skuld i relation till omsättning) i materialet för hela landet i genomsnitt under 50 procent, medan den var 60–80 procent i de företag i Norra och Östra Finland vars omsättning var under 1 miljoner euro. Den kortfristiga likviditeten låg på en god nivå i alla grupper, företagen har med andra ord fordringar som kan omsättas i likvida medel för att sköta kortfristiga skulder och betalningar.
Utvecklingsarbete till nytta även för små företag
Långt över hälften av avverkningsföretagen hör sett till omsättningen till den minsta storleksklassen, varför situationen är oroväckande. I nästa skede görs intervjuer med en del av de företagare som ingår i materialet för Östra och Norra Finland. Syftet är att analysera olika stora företags affärsmodeller systematiskt och ta fram en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) som utgångspunkt för utvecklingen. På detta sätt kan de viktigaste utvecklingsområdena identifieras, särskilt med tanke på affärskompetensen.
Pasi Rikkonen och Paula Jylhä, Naturresursinstitutet (Luke)
(förnamn.efternamn[at]luke.fi)