Vilka verksamheter ger upphov till avfallsbiomassa?

Biologiskt nedbrytbart avfall uppkommer i hushållen, inom handeln och servicebranschen, jord- och skogsbruket, samt bygg och industri, speciellt livsmedelsindustrin. Som bioavfall klassificeras biologiskt nedbrytbart livsmedels- och köksavfall från hushåll, restauranger, catering och detaljhandelslokaler och jämförbart avfall från livsmedelsindustrin samt biologiskt nedbrytbart trädgårds- och parkavfall. Dessutom finns andra biologiskt nedbrytbara avfallsfraktioner, som till exempel pappers- och kartongavfall, träavfall, textilavfall av naturfibrer samt avloppsslam från reningsverk.

Med biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall avses biologiskt nedbrytbart avfall från hushåll och servicesektorn, som bland annat skolor, sjukhus, butiker, restauranger osv. Till det räknas också biologiskt nedbrytbart avfall från till exempel personalrum, kontor och personalmatsalar inom industrin. Biologiskt nedbrytbart avfall från den egentliga industriverksamheten (inkl. slakteriavfall, djurfett, barkmassa, överskottsslam, stubbar, lastpallar, kartongbalar, kasserade tidningar osv.) räknas inte till kommunalt avfall utan till biologiskt nedbrytbart avfall från ifrågavarande industri.

Vanligaste användningsformer

Eftersom det sedan början av 2016 har varit förbjudet att deponera biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall har det byggts flera nya avfallsförbränningsanläggningar. Bland kommunalt blandavfall förs också biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall till förbränning. Av det kommunala avfallet består uppskattningsvis en tredjedel av biologiskt nedbrytbart avfall, med andra ord matavfall och trädgårdsavfall. Om vi lägger till papper, kartong, textilier och träavfall är ungefär två tredjedelar av allt kommunalt avfall biologiskt nedbrytbart.

Biologiskt avfall används för framställning av biogas och jordförbättringsmedel. Till exempel i huvudstadsregionen använder HRM rötning av delflöden, det vill säga både rötning och kompostering, för behandling av biologiskt avfall. De olika avfallskomponenterna styrs till lämpligaste behandling. Rötning av biologiskt nedbrytbart mat- och trädgårdsavfall har ökat de senaste åren. Gasen från rötningen nyttiggörs som energi, och rötresten efterkomposteras och används sedan som gödselmedel eller i grönbyggande. Biologiskt avfall hanteras ofta i biogasanläggningar tillsammans med stallgödsel, biologiskt nedbrytbara fraktioner av industriavfall och avloppsslam.

Returpapper används vid tillverkning av tidningspapper och hygienpapper och exempelvis isoleringsmaterial. Av returkartong tillverkas kartonghylsor för pappers- och tygrullar samt nya förpackningar.

De vanligaste metoderna för behandling av kommunalt avloppsslam är rötning och kompostering. Andelen slam som går till rötning har ökat på sistone, och detsamma gäller biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall. Biogas från rötningen används som energi. Slammet nyttiggörs efter behandlingen främst för grönbyggande.

Det mesta av slammet från livsmedelsindustrin behandlas först i komposterings- och biogasanläggningar och en del av restprodukten används som gödselmedel bland annat som jordförbättringsmedel inom åkerbruket. Slam från skogsindustrin används delvis efter behandling som gödselmedel för jordförbättring och vid markarbeten, men största delen används inom energiproduktion.

Möjliga användningar

Biologiskt nedbrytbart avfall är utmärkt råvara för nya produkter, som bland annat gödselmedel.

Då man planerar nya koncept för nyttiggörande av avfall från företagsverksamhet bör man kontakta de företag där detta avfall uppkommer. Då det gäller biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall bör man kontakta de verksamheter som svarar för insamling och hantering av avfallet eller alternativt de serviceverksamheter där avfallet uppkommer.

Egenskaper hos avfallsbiomassa

Sammansättningen hos avfall varierar mycket även inom samma avfallsklass (EWC). Avfall med samma namn kan till exempel ha olika vattenhalt och ofta kan avfall ha årstidsbundna egenskaper. Till exempel biologiskt avfall innehåller mycket mer löv och växtrester på hösten än under andra årstider. Det kan förekomma kortvariga variationer i kvaliteten på avfall från företag till följd av driftsstörningar eller tester. Källsorterat avfall från invånare kan innehålla olika slags orenheter och främmande ämnen – som till exempel metall och plast – till följd av slarvig sortering, och dessa kan försvåra förädlingen och användningen av avfallet.

Mer information

Biologiskt nedbrytbart avfall från företag har i Biomassa-atlas delats in i följande fem kategorier: animaliskt och vegetabiliskt avfall, träavfall, slam, pappers- och kartongavfall samt biologiskt nedbrytbart blandavfall. Den noggrannare indelningen följer EWC-koderna för avfall (European Waste Catalogue /List of Wastes), som anger avfallets ursprung (bransch) och typ av avfall.

Uppgifterna om biologiskt nedbrytbart avfall från företag är hämtade ur miljöskyddets informationstjänst i vilket miljötillståndspliktiga företag enligt bestämmelserna om miljötillstånd ska registrera uppgifterna om avfall som företagen ger upphov till eller hanterar. Företag ska rapportera belastningen under ett kalenderår till systemet våren därpå. Registret kompletteras under året.

Kalkylerna av mängden biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall utgår från Statistikcentralens avfallsstatistik och befolkningsstatistik samt forskningsdata.

I miljöskyddets informationstjänst kategoriseras avfall i 20 rubriker och deras underrubriker enligt bilaga 3 till avfallsförordningen. Vid kategoriseringen används en sexsiffrig EWC-kod (European waste code) som anger avfallets ursprung och avfallstyp. I datamaterialet har inkluderats avfallskategorierna med biologiskt nedbrytbart avfall (tabell i bilaga). För fraktioner av avfall från företag anges koordinaterna för företagets geografiska läge, men för biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall saknas denna information. Dessa ursprungsplatser (inkl. hushåll, skolor osv.) behöver inte rapportera sina avfallsmängder till myndigheterna och därför samlas inte information om avfallets ursprungsplats i miljöskyddets informationstjänst.

Mängderna av biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall har beräknats utifrån statistik- och forskningsdata samt befolkningsmängder. Avfall från serviceverksamhet räknas med i biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall, liksom också det avfall från företag som till sin kvantitet och kvalitet kan jämställas med hushållsavfall. Sådana avfallstyper är bland annat kontorsavfall och avfall från personalmatsalar.

Kvantitetsuppgifterna om biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall har beräknats för 1×1-km rutor utifrån antal invånare och koefficienterna för andelen biologiskt nedbrytbart avfall. Koefficienterna är 89 kg per invånare och år för separat insamlat biologiskt kommunalt avfall och 320 kg per invånare och år för annat biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall. Till biologiskt kommunalt avfall räknas avfall från kök, matsalar, trädgårdar och parker. Till annat biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall hör bland annat separat insamlade biologiskt nedbrytbara avfallsfraktioner som pappers- och kartongavfall samt biologiskt nedbrytbart material bland kommunalt blandavfall. Denna andel har beräknats utifrån forskningsdata.

Kvantitetsuppgifterna om behandling av biologiskt nedbrytbart avfall bygger på uppgifter som komposterings- och biogasanläggningar och avfallsbränsleanläggningar som har rapporterats i miljöskyddets informationstjänst. En del av dessa uppgifter kan överlappa uppgifterna om biologiskt nedbrytbart avfall från företag. Dessutom uppkommer en del av avfallet genom funktioner som företaget inte behöver rapportera till myndigheterna. Därmed ingår dessa mängder inte i uppgifterna om avfallskvantiteterna från företag, utan syns i Biomassa-atlas först i uppgifterna om biologiskt nedbrytbart avfall efter avfallshantering. Kvalitetsmässigt kan detta behandlade avfall vara mer användbart än avfall från företag, till exempel som jordförbättringsmedel.

Man bör inte granska kvantitetsuppgifterna om biologiskt nedbrytbart avfall från företag eller i avfallsbehandling eller om biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall samtidigt i Biomassa-atlas, eller åtminstone ska man inte räkna ihop dem, eftersom den beräknade mängden biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall redan innehåller fraktioner av biologiskt nedbrytbart avfall från företag, exempelvis pappers- och kartongavfall från kontor, biologiskt avfall från personalmatsalar osv. Annars räknas en del av avfallet med två gånger. Detsamma gäller avfall från företag och i avfallshantering som inte heller ska räknas ihop för att man ska kunna ta reda på den totala mängden avfall.

Foto uppe på skärmen: Finlands miljöcentral.