Största delen av den aska som produceras i Finland härstammar från förbränning av trä, torv och stenkol för värmeproduktion och kraftvärmeproduktion. I många anläggningar är det möjligt att anpassa bränslemixen enligt marknadsläget. Sammanlagt produceras cirka 1,5 miljoner ton aska per år. I Biomassa-atlas har de olika fraktionerna av aska kategoriserats med den europeiska EWC-koden (European Waste Code).
Vanligaste användningsformer
Aska från förbränning av trä och torv kan användas för skogsgödsling. Aska har använts som jordförbättringsmedel sedan länge. Skogsforskningsinstitutet (nuv. Naturresursinstitutet) utförde de första försöken med gödsling med aska så tidigt som i slutet av 1930-talet. Aska har konstaterats vara en synnerligen bra källa av fosfor (P) och kalium (K). Dessutom innehåller aska kalcium (Ca) och magnesium (Mg) som höjer effekten av fosfor och kalium. Spårämnena i aska har en kemisk sammansättning som effektivt förebygger spårämnesbrist i skogsbestånd.
I Finland används årligen cirka 100 miljoner ton stenmaterial, av vilket en del kunde ersättas med aska. Aska och slagg kan användas vid markarbeten som en ersättning för natursten som sådana, i kondenserad form, uppblandade eller som bindemedel. Beroende på askans sammansättning kan den användas i olika skikt i väg-, gatu- och plankonstruktioner. Aska räknas i princip till avfall och därför faller användning av aska vid byggande under anmälningsplikt eller miljötillståndsplikt. En lagändring som ska underlätta användningen av aska för markarbeten är under beredning.
Försök med användning av aska vid anläggning av skogsvägar har gett goda resultat de senaste åren. Aska kan användas i vägkonstruktionen som ett packat lager på 30–50 cm under ett ytlager av 10 cm av stenkross. Alternativt kan man blanda in cirka 20 viktprocent flygaska i stenkrosset och belägga vägen med ett 10 cm tjockt ytlager av blandningen.
Möjliga användningar
Flygaska från förbränning av stenkol är mycket fin aska som lämnar pannan med rökgaserna och filtreras bort i samband med rökgasrening. Flygaska används traditionellt som råvara i cementindustrin. Inblandning av flygaska tillför aluminium och kisel i cement. Flygaska från träförbränning är inte lämplig för användning vid cementtillverkning. Däremot har flygaska från förbränning av torv liknande egenskaper som flygaska från stenkol och kan med andra ord användas som råvara vid tillverkning av cement och betong.
Vid betongtillverkning kan torr flygaska användas i stället för cement. Genom att använda flygaska behövs mindre mängder av finkornigt och ofta dyrare stenmaterial. Det förbättrar både kostnadseffektiviteten i betongtillverkningen och kvaliteten på betongen.
Aska kan dessutom användas som ett bindemedel utöver sidoberg för att fylla igen gruvschakt. Aska ger betydligt bättre stabilitet. Det har gjorts försök med olika slag av flygaska och resultaten har varit goda.
Egenskaper hos aska
Färsk aska dammar och måste åldras, det vill säga lagras med tillsats av vatten. Under lagringen reagerar askan med koldioxiden i luften och med fukten. Åldringsprocessen kan försnabbas genom tillförsel av koldioxid. Utlakningen av skadliga ämnen minskar genom åldring.
Aska som lagras i otäckta högar eller stackar kan damma mycket. Likaså kan vattnet laka ur skadliga ämnen ur askan om högen inte har placerats på ett isolerande underlag. Askan dammar mindre om högen täcks över eller vattnas.
Aska som ska användas för gödsling granuleras eller härdas genom vatteninblandning för att underlätta spridningen. Om askan innehåller för höga halter av skadliga tungmetaller eller andra skadliga ämnen kan den göras användbar med hjälp av kemisk stabilisering eller genom användning av bindemedel. Vid självhärdning blandas askan med vatten (vatteninnehåll 30–40 %) och den blöta askan körs ut till en lagringsplats där den får härda. Man kan också blanda in vatten i askan med paddelskruvar. Askan härdar på 7–14 dagar beroende på temperaturen. Innan askan kan användas ska den siktas och eventuella större block krossas till exempel med lastaren.
Askan kan även granuleras eller kompakteras eller aggregeras med vätsketillsats. Granulering förbättrar materialets flödes- och hanteringsegenskaper, dammfrihet, hållfasthet, utseende, upplösning och utlakningsresistens. Granulering höjer produktens försäljningsvärde och reducerar hälsoriskerna i samband med hanteringen. Bättre förpackningsdensitet gör produkten också lättare att transportera och lagra.
Mer information
Uppgifterna om aska i Biomassa-atlas följer kategoriseringen enligt de europeiska EWC-koderna (European Waste Code). Vid kategoriseringen används en sexsiffrig EWC-kod (European waste code) som anger avfallets ursprung och avfallstyp. I Biomassa-atlas har tagits med endast de fraktioner av aska som enligt EWC-koden kan nyttiggöras och inte till exempel innehåller skadliga ämnen.
Uppgifterna om aska är hämtade ur miljöskyddets informationstjänst i vilket miljötillståndspliktiga företag enligt bestämmelserna om miljötillstånd ska registrera uppgifterna om avfall som företagen ger upphov till eller hanterar. Eftersom uppgifterna för närvarande baserar sig på lagstadgad rapportering till myndigheterna, innehåller de inte uppgifter om aska från små producenter som inte omfattas av rapporteringsplikten.