Vilka verksamheter ger upphov till gödselbiomassa?
Stallgödsel från produktionsdjur är ett begrepp som avser flytande och fast djuravföring (urin och träck), ofta med inblandning av strömedel och tvättvatten. Proportionerna av vatten och/eller strömedel beror på vilket system för gödselhantering som används i djurstallet.
Flytgödsel innebär att allt tvättvatten i djurstallet blandas med stallgödseln, med endast liten inblandning av strömedel. Strö- och djupströgödsel innehåller en stor andel strömedel för uppsugning av urinen. Skillnaden mellan dessa är utgödslingsintervallet, som för strögödsel är kortare än för djupströgödsel. Fastgödsel och urin samlas in separat så att träck blandas med strömedel och urin samlas i regel i en separat behållare. En del av urinen sugs upp i strö.
En del av träck och urin från betande djur blir kvar på betesmarkerna och tas inte upp i gödselhanteringen från utgödsling av stallet, lagring i en gödselstack och spridning av gödsel på åkern.
Vanligaste användningsformer
Stallgödsel används som sådan som gödselmedel och markförbättringsmedel på åkrarna. Den kan också användas för tillverkning av biogas eller av gödsel och gödselpreparat med en högre förädlingsgrad. Även då gödseln används för biogas ”försvinner” inte gödseln eller näringsämnena i den, utan restprodukterna kan användas i jordbruket antingen som sådana eller i vidareförädlad form.
Hanteringen och spridningen av stallgödsel regleras genom EU:s nitratdirektiv och därav följande nationella lagstiftning.
Möjliga användningar
I princip är det möjligt att från stallgödsel (precis som från andra former av biomassa) separera olika värdefulla föreningar som kan användas till exempel inom kemisk industri. För närvarande undersöks möjligheter att med hjälp av olika processmetoder främja effektivare användning av stallgödsel med hänsyn till ekonomi och miljö. I dag satsas det mycket på användningen av stallgödsel som gödselmedel och för energi speciellt på gårdarna och i regionerna. Enligt uppskattningarna behandlas cirka 5 procent av all stallgödsel som bildas.
Egenskaper hos gödselbiomassa
Sammansättningen hos stallgödsel beror på djurens näring, tillväxt och ämnesomsättning, eftersom gödseln innehåller resterna av de ämnen som inte gått åt till djurets tillväxt och fysiologi. Gödsel innehåller höga halter av näringsämnen, som kväve och fosfor, samt kol. Egenskaperna beror också på djurarten, så att gödsel från fjäderfä och pälsdjur innehåller högre koncentrationer av näringsämnen. Dessutom beror egenskaperna hos stallgödsel på vilket strömedel som använts samt vilka hanterings- och behandlingsmetoder som tillämpats.
Mer information
Gödselmängderna för olika djurkategorier baserar sig på de stallgödselmängder som beräknats i gödselinformationssystemet Suomen normilanta -projekt. Systemet för normgödsling anger gödselmängderna utifrån uppgifter om antalet djur, beräknade värden för utsöndring av träck och urin per djur samt uppgifter om gödselhantering.
Biomassa-atlas innehåller gödseluppgifter om mjölkboskap, köttboskap, köttgrisar, suggor och kultingar, äggläggande höns, annat fjäderfä, får och getter samt hästar och ponnyer. För nötboskap och grisar presenteras uppgifterna om flytgödsel, summa fast gödsel (inkl. fastgödsel, strögödsel och djupströgödsel) samt urin. För de övriga djurklasserna presenteras uppgifterna om fast gödsel. Uppgifterna presenteras för både nyligen utgödslad stallgödsel och gödsel i lager, eftersom de har olika egenskaper bland annat till följd av förluster av kol och kväve under lagringen. Gödseluppgifterna har justerats enligt de genomsnittliga gödselmängderna som blir kvar på betesmarkerna.
Gödselmängderna för får och getter har för närvarande beräknats med samma koefficienter. De preciserade kalkylerna läggs till efterhand.
Antalet hästar bygger på en uppskattning av antalet hästar per kommun utifrån Finlands Hippos register över hästägare (enligt ägarnas adressinformation). Uppgiften om antalet pälsdjur per kommun har erhållits från Finlands pälsdjursuppfödares förbund. Uppgifterna om antalen övriga djur bygger på registret över djur per kommun som upprätthålls av Livsmedelssäkerhetsverket Evira.
Foto uppe på skärmen: Erkki Oksanen, Luke.